Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION OCH MAGI 309
Skulle det verkligen vara en väsentlig skillnad, om den
fromme genom de heliga riterna och kultorden söker förmå
guden att lyssna till sin bön, eller om han genom samma
medel söker förvärfva den gudomliga kraften, "makten"?
I båda fallen hafva vi känslor, som tyckas identiskt lika; i
båda fallen använder man sig af de heliga orden och
handlingarna; i båda fallen har man föreställningen om något
osinnligt, enastående. En dylik åtskillnad mellan personliga
och opersonliga krafter såsom konstituerande skillnaden
mellan religion och magi förefaller inför dylika fakta godtycklig.
Hvilken religionshistoriker skulle t. ex. vilja räkna de
hellenistiska mysteriereligionerna med deras vigningar och
sakrament — för att nu blott nämna ett historiskt exempel —
till magien i stället för till religionerna? Och här är
dock den frommes sträfvan att förvärfva så mycket som
möjligt af denna makt eller kraft, att fyllas af den, att helt
blifva ett med den, blifva ftsioc, Gud.
En skillnad mellan personliga och opersonliga krafter
tyckes ingalunda hafva varit forna tiders människor af
väsentlig innebörd; ofta har man öfvergått utan vidare från
det personliga till det opersonliga betraktelsesättet; ofta har
en kraft personifierats, hypostaserats. Vid båda
föreställningarna tyckes man knyta liknande känslor, båda äro
förbundna med kult, båda kunna användas af magikern o. s. v.
En dylik åtskillnad söndrar därför från hvarandra
företeelser, som i öfrigt hafva att uppvisa väsentliga likheter, och
kan därför knappast vara ett lämpligt gränsmärke.
Men är denna åtskillnad mellan opersonliga och
personliga krafter oväsentlig, så följer ju däraf ytterligare, att
hela den konstruktion, som Frazer sökt upplinjera angående
det historiska förhållandet mellan magin och religionen, är
ohållbar. Ty om icke längre skillnaden mellan religion och
magi kan dragas där, så är det icke — om Prazers teori
är riktig — magin, såsom vi nu taga ordet, som går före
religionen, utan den opersonliga religionen, resp. magin, som
skulle gå före den personliga. Men en dylik åtskillnad
visade sig ju vara oväsentlig, ja mången gång knappast märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
