Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELIGION OCH MAGI 311
som, själf tänkt som vilja, vill hennes lif sådant det är,
alltså att hon ödmjukt och förtroendefullt hängifver sig åt den.
Likheten mellan religion och magi tyckes sålunda
egentligen ligga däri, att båda äro psykiska reaktioner mot våra oss
krossande lifserfarenheter. Olikheten är så mycket större.
Dels förutsätter magin tvång, religionen åter vår egen
vanmakt; magin utgår från en illusion, från en icke existerande
kraft, religionen åter erkänner en utom-eller öfverempirisk
kraft.
Hvad denna senare olikhet angår, är den väl
synnerligen olämplig som gränsmärke. Det är att blanda in en
synpunkt, som icke har där att göra. Om den magiska
kraften verkligen existerar eller icke, har intet med själfva
föreställningen att skaffa, och samma är förhållandet med
de religiösa föreställningarna. Kanske också dessa äro
"illusioner"? En dylik olikhet blir ju blott en olikhet från
vår ståndpunkt, icke från de frommes (resp. magikernas),
ligger alltså icke i de föreställningar, med hvilkas
undersökning vi här sysselsätta oss. Såväl Beth som Frazer och
andra hafva visserligen just genom att framhålla magin som
antagande en icke-existerande kraft sökt att skilja den från
det naturvetenskapliga betraktelsesättet. Men en dylik
skillnad är ytlig. Är verkligen all falsk naturvetenskap
magi? Ingalunda. "Existera" öfver hufvud taget några
"krafter"? Vi ha för öfrigt redan ofvan påpekat, att man
ovillkorligen skiljer mellan magi och annat vetande om tingen.
Detsamma kan på visst sätt sägas vara förhållandet
med Salomon Reinachs definition1: "En samling skrupler
(scrupule), som hindra det fria utöfvandet af våra
färdigheter".2 Icke äro alla "skrupler" religiösa. Icke nog med
att en dylik definition inom samma ram rymmer både
religion och magi, äfven moral och sed måste anses som
dylika skrupler, åtminstone på det primitiva stadiet. Denna
konsekvens drager Reinach själf, ehuru han tyckes mena,
1 Orpheus, Histoire generale des religions, s. 4.
2 Reinach sammanställer sedan dessa »skrupler» med de
primitives »tabu», s. 32 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
