Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Gillis p:son wetter
som blott allt för naturligt. Nutidsmänniskan förvånas
knappast inför något, öfverallt sätter hon in det vetenskapliga
betraktelsesättet. Och vetenskapen kan endast syssla med
"naturliga" orsaker. Så bli för den s. k. moderna
fromheten tillfällena allt färre, då den bakom det, som sker, menar
sig ställd inför det gudomliga, ja hela det moderna
naturvetenskapliga betraktelsesättet utgår ju ifrån att behandla
allting såsom naturligt och sålunda ock såsom objekt, att
det utgör ett starkt hinder för en religiös världsåskådnings
uppkomst.
Alla försök att sätta Gud eller det gudomliga i samband
med det naturliga representera något alldeles motsatt
fromheten. Vi tala endast där om fromhet, där människan
personligen känner sig stå inför något absolut, hvaraf hon är
beroende. Så snart denna känsla försvinner, och blott
föreställningen återstår, ha vi egentligen ingen rätt längre att
tala om religion, vi stå då snarare inför "magi" eller, om
vi föredraga att kalla det så, dogmatik.
Därför räcker det icke att se till afsikten med de
religiösa föreställningarnas omnämnande för att afgöra frågan,
om vi stå inför religion eller metafysik eller magi. Då t. ex.
den franske filosofen Bergson i sitt bekanta arbete Den
skapande utvecklingen skildrar "la durée" (tidsströmmen) med
färger och bilder, som tydligt vittna om; huru starkt denna
föreställning om det öfvernaturliga gripit honom, huru det
står för honom som det enda verkliga subjektet i världen,
ha vi alla skäl att tala om religion, huru mycket än filosofen
själf kanske skulle bestrida det berättigade i en dylik
terminologi. Och som ett yttre bevis på att en dylik inrangering
ej är oriktig ter sig väl det faktum, att den religiösa, den
mystiska terminologin här möter i rikligt mått. —
Hvarpå det alltså kommer an, är, att det öfvernaturliga
möter människan, står för henne som subjekt och därför
aftvingar henne ett visst ställningstagande. På visst sätt
sammanfaller detta med den af oss förut omtalade
åtskillnaden religion-magi såsom en skillnad mellan fritt verkande
krafter och sådana, som verka med nödvändighet. Och ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
