Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOPOLITISKA RIKTLINJER 363
vara religionsundervisningen eller biskopsval eller annat,
att detta skall göra kyrkan till folkbestämmande makt igen.
Ett citat blott: "må valrätten till biskopsstolarna också
utsträckas till rikets läroverkslärare och till folkskollärarkåren
i en viss proportion! Man skall då efter ett par decennier
få se, hvilken stark och tryggad ställning den svenska
statskyrkan skall intaga icke blott hos de lägre folklagren utan
äfven hos de högre bildningsklasserna — —". Äfven om
man låter slutsatsen gälla både biskopsval och
religionsundervisningens historisering, så må man väl säga, att
proportionen mellan slutsats och premisser är föga rimlig. Kyrkans
skada är tyvärr större än så.
Fries’ statskyrkliga tankegång, riktad mot allt som hör
till pietistisk kristendom och personlig bekännelsekyrka, är
så genomgående och prononcerad, att den, som ofvan
antydts, stundom smakar af fanatism. Då t. ex. biskop Danell
en gång "i sitt förblindade renlärighetsnit" uttalat sig om
möjligheten af en luthersk frikyrka, apostroferas detta sålunda:
"Må så ske, men biskop Danell och hans liktänkande, som
säkerligen då skola påyrka befrielse från skatt till
statskyrkan, böra icke göra sig räkning på att få draga
inkomsten af de kyrkliga egendomarna i landet och af biskops- och
prästlöneregleringsfonderna. Dessa komma då helt visst att
tagas i anspråk af staten till andra statsbehof." — Skulle
alltså de gammaltroende, "pietistiska" lutheranerna, d. v. s.
utan all fråga f. n. majoriteten af vårt kyrkfolk, skulle de
blifva tvungna att bilda frikyrka, så är det enligt Fries’
statskyrkliga tankegång bättre, att de för kyrkans
gudstjänst ostridigt tillkomna egendomarna användas till
"andra statsbehof", än de skulle komma de "förblindadt
ren-lärige" tillgodo. Uttalandet förtjänar att registreras, enär
denna tanke om statens rätt att utplundra kyrkan på dess
egendom vid en eventuell skilsmässa säkert torde dyka upp,
ej blott från statsmannahåll, utan antagligen ock från
liberalt teologiskt. Många på det senare hållet torde hellre
se ingen kyrka än en som bäres och regeras af "pietisterna",
och det torde nog vara dessa ensamt, som öfverhufvud äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
