Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISRAELS FOLKS UPPKOMST 373
K. med J betecknade. Wellhausen och Budde skrifva J1
och Ja. De båda flödena gå i urberättelsen bredvid
hvarandra men förena sig från berättelsen om Abrahams
invandring i Kanaan på det hela taget i en gemensam
strömfåra. Vid en analys af den jahvistiska Abrahamsberättelsen
visar sig dennas egentliga kärna vara, att den från Härån
bördige Abraham invandrar i Kanaan och tältar vid Hebron
och Beerseba, där han under hägnet af den bevågna gudomen
lefver som vandrande fåruppfödare. Emellertid är den
jahvistiska berättelsen ej fullt enhetlig; hvarför den
antagligen är att fatta som flera, af äldre stoff sammanflätade
berättelsekransar, af hvilka den förnämsta för från Härån
till Hebron och Beerseba för att sedan blandas bl. a. med
stoff från trakterna kring Döda hafvet och Moab.
En själfständig Isaksberättelse saknar J och uppdelar
därför det knapphändiga stoffet på Abrahams- och
Jakobsberättelserna. Genom den senare, som föreligger i en mycket
bred framställning, löper som en röd tråd den jahvistiska
tanken om Guds nådiga ledning trots mänsklig dårskap och
orättfärdighet. Då äfven E i hufvudsak behandlar
Jakobsberättelsens olika tema på samma sätt, torde denna
berättelse redan före J och E förelegat i en åtminstone liknande
form, som i sin ordning torde bildat den i förhållande till
de ursprungliga berättelsekransarna senare ramen kring
dessa. Så kommer Jakobsberättelsen hos J ursprungligen
att liksom Abrahamsberättelsen vara sammanflätad af
sär-berättelser af olika art och ursprung, i hvilka förhållandet
till Edom och Aram samt till Kanaan återspeglas och bredvid
hvilka enskilda likaledes uråldriga orts- och kultberättelser
förefunnos. Möjligt är, att J delvis ägde stoffet i skrift,
enär de olika särberättelserna redan tidigt tyckas hopflätats
till ett sammanhängande helt.
En sammanhängande, med Elohistens parallell berättelse
lämnar J också om Josef, men i motsats mot E är Juda
hos J den ledande af bröderna, hvarjämte Josef säljes till
en ismaelitisk karavan, och af denna som träl till en
egyptisk man, som på sin hustrus falska angifvelse låter kasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
