Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LITUEGISKA UTVECKLINGENS FAKTOREK 321
ritual, sådant det föreligger i "La forme des prieres "ete,
en originell nyskapelse gent emot Rom.1
Denna liturgiska nyskapelse innebär givetvis en radikal
brytning med den romerska mässofferteorien, d, v. s. det
liturgiska handlandets begrepp och syftemål bestämmes på
alldeles annat sätt. Det är för Calvin icke fråga om en,
så att säga utanför individen skeende försoningshandling
genom mässoffret, utan gudstjänstens syfte är att med Guds
ord uppbygga församlingen. Följdriktigt kommer Guds ords
predikan att bli den innersta principen för gudstjänsten i
stället för det liturgiska mässoffret. Från den praktiska
teologiens teoretiska synpunkt är härmed predikan
principiellt inordnad i kulten såsom dess grundläggande begrepp.
För Rom åter är predikan, teoretiskt taget, utesluten ur
kulten. Om den också i praktiken fått ett visst utrymme däri,
är detta en förening av principiellt disparata moment,som
framtvungits, dels av trycket från de revolutionerande
kyrkorna, dels ock av den kristliga strävan till folkuppfostran,
som väl icke helt kunnat undertryckas ens under Roms
mörkaste tider.
Calvins starka beroende av den heliga Skrift leder
sålunda till en principiellt annan bestämning av det liturgiska
handlandets begrepp.
Den nyss påpekade skarpa brytningen med den liturgiska
traditionen medförde även en negativ ställning till kyrkoåret.
Helgonfesterna uppoffrades, och detta följer ju visserligen
som konsekvens av polemiken mot helgondyrkan. Men
förvånande är, att även de stora allmänt kristliga högtiderna,
såsom Jul o. s. v. borttagas; den söndagliga gudstjänsten
ansågs åtminstone tidvis vara nog. Orsaken härtill ligger
väl i principen om den hel. Skrift såsom enda regel, enligt
vilken någon legalt förbindande föreskrift om de traditionella
1 En annan sak är däremot, att detta Calvins nyssnämnda arbete
från rent historisk synpunkt icke kan betraktas såsom rent
självständigt, utan har sin upprinnelse i Strassburg. Se härom särskilt
Erichson, A., Die calvinische und die altstrassburgische
Gottesdienst-ordnung, 1891.
21 — issis. Bibel for skar en 1918. Häft. 5—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
