Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
OSCAR HIPPEL
Men, invänder man, är ej denna konungens befogenhet
grundlagsenligt bestämd? Jo visst, vi äga ju uti
regeringsformen den åttionionde paragrafen. Men vi behöva ej använda
den för detta ändamål. Det sedvanerättsliga stödet är här
ej blott tillräckligt bärande, det är även synnerligen lämpligt
att hava tillgång till såsom en välbehövlig förklaring, när
man står undrande inför konungens betydande makt i
kyrkans lagstiftningsfrågor. Den nitiske ämbetsmannen och
förvaltningsreformatorn August von Hartmansdorff, vilkens
sakkunskap på den svenska statsförfattningens område ingen,
som närmare studerat hans tid, kan förneka, gjorde år 1854
det påståendet, att ifrån 1778 — 1779 års riksdag egentliga
religionsärenden ej varit föremål för konungs och ständers
gemensamma lagstiftning. Över kyrkohandboken hade
emellertid ständerna yttrat sig.1 — Man har sålunda alla skäl
att instämma med Rodhe, att den allmänna regleringen av
gudstjänstlivet, såvitt formulär därtill gives i handboken,
har kyrkolagsnatur, men å andra sidan mena vi det vara
en verklig förmån för kyrkan, att den kungliga
förordningsrätten rörande ceremoniernas utformning ej behöver stödja
sig på en paragraf, som egentligen har den statliga
förvaltningen och dess ordnande till föremål.2
Det är för övrigt mycket belysande, när Rodhe rörande
konfirmationen uttalar, att denna "väl icke formellt har
kyrkolags natur men fått denna natur genom hävd, varför Kgl.
Maj:t icke kan — det gäller ju det irreala fallet — upphäva
handbokens fjärde kapitel, så vitt detta föreskriver, att en
konfirmationsakt skall försiggå".3 Här är ett nytt inslag
av det kyrkliga rättsmedvetandets förmåga att skapa
fullgiltig rätt.
Det bör emellertid härvidlag även anmärkas, hurusom
det varit och alltjämt är regel, att konungen låter de kyrk-
1 Hansson, a. a. sid. 152. Rodhe, Edv. Kyrkolag och
kyrkohandbok. Lund 1911. Sid. 31. — De prästerliga privilegierna utgjorde
tydligen en hämsko på denna kungliga maktutövning.
2 Rodhe, a. a. sid. 84.
3 Rodhe, a. a. sid. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
