Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
EENST HEDSTRÖM
att svårigheterna upplöst sig i klarhet, utan genom att man
huggit av knuten, eller rättare knutarna.
Huru Kristi verk borde framställas är naturligtvis icke
gott att säga. För att visa, att min kritik av nämndens
förslag, vilket jag även på denna punkt högt skattar såsom
ett av kallelsetrohet präglat förarbete, icke är negativ, vill
jag påpeka, att nämnden själv i sina meddelanden givit ett
ganska klart och gott utkast till behandlingen av denna
fråga. Jag tror, att nämnden borde ha hållit fast därvid
och byggt på det. Detta var, om jag fattade det rätt, tänkt
såsom en verklig utläggning av orden i Luthers förklaring.
Och utan tvivel kunde man få en både enkel, klar och djup
lära om Kristi verk, om man följde Luthers förklaring. Man
har de tre, logiskt sammanhängande frågorna att basera det
hela på: varifrån Kristus frälsat oss, med Luthers svar: ifrån
alla synder ete, varmed han frälsat oss, med svaret: icke
med guld eller silver ete, och vartill han befriat oss, med
dess svar: på det att jag skall vara hans egen o. s. v. Om
man följde dessa frågor och litet utvecklade svaren med
bibliska och i katekestraditionen givna kategorier, tror jag,
att man skulle få en tämligen acceptabel lösning. Härmed
naturligen icke sagt, att frågan är lättlöst. Det vet varje
konfirmandlärare, att den ingalunda är.
Några andra teologiska problem, som beröra andra
artikeln, har jag i min anmälan av nämndens meddelande
tidigare debatterat i denna tidskrift, varför jag här ej nu går
in på dem. Till en del framträda ock nämndens
specialmeningar ganska litet i läroboken, såsom var att vänta. Jag
vill nu ytterligare blott framhålla, att Herrebegreppet, med
rätta ställt i centrum, belastats med så mycket innehåll,
att det nästan mister all konkret prägel. Vad det innebär,
att "vi hava en enda Herre, Jesus Kristus" (1 kor. 8:6),
blir ingenstädes sagt enkelt och klart. Tre stycken handla
om hithörande ting, st. 72, 73 och 81, stora uppl., men alla
behandla någon specialsynpunkt. Först frågas, huru Kristus
blivit min Herre, sedan vad detta kostat honom, till sist
vad det för mig innebär, att han blivit min Herre. Nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
