Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
F. WIMMERCRAKZ
få finnas vare sig kyrkostater, där kyrkans organ på något
sätt styrde staten eller vore sammanblandade med statens
organ; eller statskyrkor, i vilka statens organ ägde någon
bestämmanderätt över kyrkans liv och ledning eller
förfogade över hennes tillgångar och tjänare.
Slutligen skulle alla dessa landskyrkor vara
sammanslutna till en och samma kyrka, Kristi kropp, och förenade
till och genom gemensamma rådslut och avgöranden, men
icke för att söka genom våld göra besluten gällande, utan
för att under Kristi andes ledning behålla hela kristenheten
på sanningens och kärlekens väg.
Men — kan man fråga — om nu ock en sådan enhet
vore möjlig, önsklig och rättmätig enligt skriftens ord och
mening, huru bleve det i en sådan kyrka med den kristliga
friheten? Vore där egentligen rum för annat än en träldom
under de orden: en ande och en kropp?
Jo, svara vi, där komme att finnas frihet nog att med
lära och liv troget tjäna Kristus och hans församling och
att vaka över att läran och livet icke fördes ut på orätta
eller tvetydiga vägar — men där funnes visserligen icke
frihet att för egna meningars skull söka väcka misstro och
förakt mot Kristi kyrka.
Där skulle finnas samvetsfrihet nog att få uttala sina
betänkligheter och sitt ogillande emot vad man för
samvetets skull ej kunde godkänna såsom kristlig lära och
kristliga beslut — men visserligen icke frihet att stolt
proklamera sitt utträde ur kyrkan eller att leda andra ut. Sådant
kan ej få ske förr, än om kyrkan medvetet vore sin Herre
otrogen och icke längre ville vara Kristi kropp och ej ville
låta sig ledas av Kristi ord och ande; men det får icke ske
blott för mänsklig skröplighet inom kyrkan, så länge ännu
någon utsikt och möjlighet finnes till rättelse och bot.
Först om en sådan kyrklig och kristlig andlighet bleve
inom kristenheten gällande, skulle Kristi kyrka bliva i stånd
att utföra sin mission i världen. Då skulle de kristna —
emedan de för Kristi kärleks skull offrat sitt hjärtas
hårdhet — ej mera såsom vi nödgas känna sitt andliga liv ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
