Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄNNE GRUNDBEGREPP I PRAKTISK TEOLOGI 173
Enligt svensk tradition är ju den fjärde böndagen avsedd
att vara en församlingens tacksägelsedag. Kult och
predikan böra ju på denna dag ge ett uttryck åt detta
"församlingens bekännande lovoffer". Men påstår man, att predikan
till sitt begrepp är sakramental, så måste denna tradition
vara felaktig. Erkänner man åter det berättigade i den
tanke, som ligger till grund för den fjärde böndagens
traditionella firning, så måste ovannämnda homiletiska
konstruktion om predikans sakramentala karaktär vara i ett eller
annat avseende förfelad.
Man kan ju uppställa frågan så: vad är meningen med
den fjärde böndagen? Härpå kan svaras: "ut Deum honore
afficiamus". Detta är ju enligt Apologien något sakrificiellt
och icke något sakramentalt. Skall sålunda predikan på
den dagen ej alldeles bryta av mot dagens religiösa
ändamål, måste väl den också vara sakrificiell.
Liknande gäller om många andra texter. Man kan ju
även hänvisa till första böndagen 1917, vars tankegång
framgår av de första och sista orden ur högmässotexten:
"Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina
överträdelser efter din stora barmhärtighet. — Förkasta mig
icke från ditt ansikte och tag icke din heliga ande ifrån
mig."
Om grundstämningen i den psalmen kan ju ingen tvekan
råda. Att det är en botpsalm, lär ingen ha bestritt.
Predikans mening på den första böndagen eller botdagen är väl
att ge uttryck åt den botstämning, som ligger i texten. Då
frågas: blir predikan på denna dag en funktion, "durch
welche Gott zu uns redet", eller blir den en funktion, "durch
welche wir zu Gott reden" (Achelis1)? Det enda riktiga
svaret måste tydligen ligga i det senare alternativet.
På första böndagen uttryckes församlingens
skuldmedvetande på särskilt två ställen, nämligen dels i nyss angivna
text med dess utläggning, d. v. s. predikan, dels i Confiteor.
Grundtanken i båda dessa moment är densamma. Men
enligt den liturgiska konstruktion, som återfinnes hos t. ex.
1 Achblts, anf. arb. I, sid. 355.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
