- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
60

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

ERNST HEDSTRÖM

Det är nog tämligen onödig möda, som nämnden lagt
ned på uppgiften att så gestalta styckena, att de så litet
som möjligt skulle inbjuda till mekaniskt inpluggande. Den
ansträngningen kunde nämnden gott ha besparat sig. Det
är för övrigt svårt att inse, huru styckena, "samtidigt" som
de äro av denna art, kunna vara så beskaffade, att barnen
lära in dem utan möda. Att författa sådana stycken kräver
i sanning ett högt pedagogiskt förstånd.

Förhållandet torde nu vara det, att många av styckena
ha fått en klar och god, somliga en klassisk formulering.
Andra åter, och dessa äro icke få, äro skäligen tunga och
oklara. "Gamla testamentet giver oss kunskap om
förberedelsen till uppenbarelsen i Kristus" (st. 4.) är ingen lätt
formulering av en enkel tanke. Ett grundtextens concretum blir
stundom återgivet med ett abstractum. Så t. ex.: "Vår
benägenhet att leva utan Gud kallas den gamla människan, och
vår lust att leva med Gud kallas den nya människan", såsom
det heter i stycket om den gamla och den nya människan.

En speciell formell egendomlighet möta vi flerstädes i
nämndens definitioner av andliga ting. "Vi frukta Gud över
allting, när vi icke våga leva utan honom eller göra något,
som han icke vill" (st. 13.) Innebörden i ordet frukta Gud
klargöres här genom att nämna ett par psykiska
konsekvenser av gudsfruktan, icke genom att söka beskriva denna
själv. Därtill kommer, att den först nämnda konsekvensen
icke är särskilt lätt att fatta för barnen. När ett så
centralt begrepp som gudsfruktan utredes, måste det ske
positivt och direkt, så att barnen få lära känna någonting av
allvaret och högheten i en rättskaffens fruktan för Gud
alls-våldig. Ett annat ex. på huru följden nämnes i stället för
faktum ha vi i ett stycke under tredje bönen: "Guds vilja
sker, när allt länder till Guds ära och vår salighet". Guds
vilja sker väl, när det goda, som Gud vill, när sanning,
rättfärdighet, kärlek få råda. Om detta sker, då blir följden,
att Guds ära och vår salighet främjas. Detta såsom
exempel på, huru den formella, logiska klarheten understundom
saknas. Även kristendomsundervisningen bör ha en formellt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free