Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 ANDERS NYGBEN
det föregående fått fastslaget; att religionsfilosofien har att
gälla som en kritisk disciplin, och detta i en dubbel
motsättning, nämligen dels mot de deskriptiva, historiska och
psykologiska religionsvetenskaperna, vilka stanna vid de
empiriska, fenomenelia iakttagelserna och deras ordnande,
dels mot den metafysiska religionsfilosofien, som stannar i
dogmatism, och att religionsfilosofiens centralfråga alltså är
den kritiska frågan om giltigheten av den religiösa
upplevelsens rättsanspråk eller med vad rätt den gör anspråk på att
äga erfarenhetskaraktär, blir vår närmaste uppgift att
undersöka, i vilket förhållande den omtalade religionsfilosofiska
traditionen står till detta centralproblem, om den övervägande
är ägnad att framhäva och belysa eller fördunkla och
avtrubba det.
Att traditionen i detta fall verkat enbart till gagn, torde
ingen ens med sken av rätt kunna påstå. Flera
omständigheter finnas, som direkt tala för motsatsen. Närmast ligger
då att överväga, om ett traditionellt schema överhuvud kan
verka gynnsamt inom en filosofisk disciplin.
Förutsättningen för att denna fråga skalle kunna jakande
besvaras är om filosofien liksom varje annan vetenskap har
ett bestämt, begränsat föremål, som låter sig empiriskt eller
logiskt uppdelas. I en vetenskap, där så är förhållandet,
kan man utan alltför stor risk isolera de båda uppgifterna,
den encyklopedisk-klassifikatoriska och den empiriskt
detaljerade forskningen, emedan den förra här spelar en mera
underordnad roll. Men i filosofien äger ett helt annat
förhållande rum. Den frambringar ofta sitt "föremål" på samma
gång som sin metod. För att begrunda denna paradoxt
klingande sats, är det nödvändigt att något närmare giva
akt på de i grund olika betingelserna för den
specialvetenskapliga och den filosofiska forskningen. De olika
naturvetenskaperna hava i naturen och dess fenomen sina
föremål givna, och likaså har historien sitt givna stoff i de
faktiska tilldragelserna, som den beskriver. Men vad kan
på motsvarande sätt gälla som filosofiens föremål?
Att det visat sig förenat med så stora svårigheter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
