Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
SVEN LINDER
Uädi es-Suuemt med dess övre förgreningar och nedre, öst-
liga fortsättning i den dystert vilda och otillgängliga Uädi
él-Kelt, jfr Smith, The Historical Geography of The Holy
Land 289 f., Stave, Israels land och dess historia 86 f.
Benjamins land var alltså ett gränsområde mellan den
sydpalestinska och mellanpalestinska bergsbygden, en gräns-
brygga där de möttes och nöttes mot varandra och där de-
ras gräns försköts än mer i sydlig, än mer i nordlig rikt-
ning, jfr Stave, Israels land 87 f. Därför har Benjamins land,
såsom Smith i sitt anförda arbete målande påpekar, måhända
mer än någon annan del av Palestina varit skådeplatsen
för befästningar, belägringar, rövartåg, strider och blodbad.
Det politiska innehavet av denna gränsbrygga var särskilt
i äldsta tider, innan Palestina politiskt samlades i en eller
ett par stora enheter, av mycket stor betydelse, enär här-
ifrån och från den närmast norrut angränsande bergsbygden
det palestinska berglandet såväl söderut som norrut i rätt
stor utsträckning kunde behärskas. Här funnos talrika helt
eller delvis fristående, höga och branta kullar, bergutsprång
och höjdtungor, som genom jämnare hjässor, tvära krön och
branta, klippiga sluttningar samt ett vallgravsnät av när-
belägna dälder och skarpt nedskurna klyftor förträffligt läm-
pade sig att med ringa konst utbyggas till trygga boplatser,
hotfulla vägborgar eller fasta spärrfästen. Villsamma, rikt
förgrenade, slingrande sänkor, dälder och smådalar med
sluttningarna höljda av kullersten eller klippiga hällar och i
bottnen en bäckbädd av rundslipade stenar, fåra mer eller
mindre djupt den benjaminitiska bergsbygden på ömse sidor
ända upp till dess vattendelande ryggrad, som från Hinnoms-
dalens västra krön i en svag västlig båge når Spejarehöj-
den, och därifrån i nästan rakt nordlig riktning fortsätter
till er-Bäm’8 kulle samt därifrån i "nordnordvästlig riktning
till el-Bires passhöjd. I sitt nedre, alltså mera västliga eller
östliga lopp gå dessa dälder och dalar ofta tillsammans i
allt djupare, klippigare, ödsligare dalar och klyftor, som
bjuda den med nejden förtrogne okända smygvägar och
gömslen för angrepp, återtåg eller flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
