Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
SVEN LINDER
detta sammanhang vad bönder i Soffat berättat mig, näm-
ligen att förr en eamüd, pelare, stått vid Bir el-Masärif
Något närmare om denna pelare, som förmodligen var den
romerska milstenen härstädes, visste de icke men satte den
i något slags samband med Bab el-Amüd, Pelarporten, Da-
maskusporten, i Jerusalem.
Det torde likaledes förtjäna nämnas, att det blott är en
tillfällighet som gjort, att den nyssnämnda stenen ännu ligger
kvar. Fotografen Erik Mattsson i Amerikansk-svenska kolo-
nien i Jerusalem berättade nämligen vid en vandring där-
förbi, att han och ett par andra av kolonisterna strax före
kriget fått se stenen, och i tanke att den var blott ett pe-
larskaft som kommit att ligga här ämnat forsla den hem
till kolonien för att i dennas trädgård användas som ställ
för en större blomkruka. Men avsikten kom aldrig att ut-
föras. Ej heller under kriget, då stenarna i närheten an-
vändes för bygget av den engelska fältbanan, som från
Bås el-Masärif följer landsvägen uppåt trakten söder om el-
Bire, skadades den gamla milstenen. Men enär den dock
kanske snart är försvunnen, torde en kort beskrivning här
försvara sin plats. Stenen, som ligger strax på östra sidan
om gamla vägen, är av hård kalksten och saknar som det
stora flertalet romerska milstenar inskrift. Stenen består
blott av ett rundat stycke, likt ett pelarskaft. Dess längd
är 1,10 m. och dess genomskärning i toppändan 0,47 m. samt
vid brottet i nedre ändan 0,53 m. I toppändan prydes ste-
nen av ett par runda lister, av vilka den övre är 0,07 m.
bred och den undre 0,05 m. Frånsett den avbrutna nedre
ändan är milstenen ganska väl bibehållen.
Efter Josefus omnämnes Sauls Gibea av Eusebius i hans
Onomastikon, men utan någon närmare uppgift om dess läge.
Eusebius nämner i sin för övrigt något besynnerliga beskriv-
ning av Ajalons läge "Taftaa %al Tajiad rcöXsis SaooX". Fa[3ad
kan här ej gärna åsyfta någon annan ort än Sauls Gibea,
och med Ta^ad torde det nordbenjaminitiska Rama menas,
det nutida er-Bäm, jfr ovan sid. 134. Samuels Rama beteck-
nar Eusebius nämligen med namnformen 5Apt[ia\Ka eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
