Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAULS GIBEA
211
mellanrummet mellan murresterna och som förmodligen ut-
göres av det instörtade taket och de övre delarna av väggarna.
Vad byggnaden varit, är svårt att säga. Sannolikt är den
icke förkristen. Kapitalen med sitt enkla akantusmönster
häntyder troligen på rätt sent arbete.
Ej så långt härifrån ligger alldeles i boplatsens kant ut-
med gamla vägen en väl bevarad oljeprässvikt med en ge-
nomskärning av 1,5 m. samt en tjocklek av ungefär 0,50 m.
Tvenne motsatta urtagningar i stenens kanter, 0,10 m. djupa
och 0,10 m. breda samt det 0,40 m. breda mitthålet visa
liksom stenens utseende i allmänhet, att den tjänat som
vikt i en oljepräss av en typ som ej gärna kan vara gam-
malisraelitisk. Stenen tjänade nämligen att tynga ned präss-
bjälken, under vilken de sega flätkorgarna med de krossade
oliverna uppstaplades, och såväl stenens platta form som
dess mitthål och de båda urtagningarna i dess kant visa,
att stenen varit avsedd att lyftas med en genom prässbjälkens
fria ända löpande skruv. När skruven kringvreds, lyftes
stenen och tyngde ned prässbjälken. En annan och något
äldre typ av palestinska oljeprässar har i prässbjälkens fria,
klykartade ända liksom ett litet vindspel medelst vilket
stenvikten lyftes. Detta slags sten är då högre och smalare
med ett hål, genom vilket repet drages, varmed stenen se-
dan lyftes. Enär skruven enligt Dalman först med romarna
kommit till Palestina, har alltså en oljeprässvikt av det vid
Hirbet él-Hauänit förefintliga slaget tillhört tidigast det romer-
ska skedet och vittnar genom sitt väl bevarade skick om täm-
ligen sent ursprung, förmodligen bysantinskt eller senare.
Till ungefär samma tid hänvisa också de sparsamma ler-
skärvor, som hittas här och var bland stenhögarna, samt
enstaka grova mosaikbitar vid boplatsens södra och högsta
ända. Dessa mosaikbitar härstamma måhända från en mindre
byggnad, men det är också möjligt att de till följd av brist
på klippa tjänat att skaffa den hårda bottnen i en vinpräss,
jfr nedan vid er-Bas. I vilket fall som helst vittna de om
bysantinskt ursprung, enär det var först under denna tid
som egentlig mosaik allmänt började användas i Palestina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
