Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAULS GIBEA
213
torn byggdes av dylika avlånga och grovt behuggna stenar.
Ett ännu senare ursprung än senromerskt eller bysantinskt
vore kanske också möjligt. Det förefaller därför som om dessa
murresters ålder måste bedömas med större försiktighet än
Hagemeyer ZDPV 1909:6 gör, när han finner att de "das
Gepräge hohen Alters an sich trugen". Stenarnas delvis
starka förvittring torde ej heller säkert kunna anföras som
bevis för murens ålder, enär den kan bero på bergartens
beskaffenhet. I hela denna trakt, varifrån byggnadsstenarna
till den forna orten vid Hirbet el-Hauänit säkerligen tagits,
synes till och med den hårda bergarten mizzl idhüdl vara
insprängd med lösare ställen, vilkas förvittring gör stenen
full av hål och ojämnheter.
Ännu ett minnesmärke av mänsklig bebyggelse på denna
plats äro flera cisterner, som enligt mina arabiska sagesmäns
försäkringar finnas vid och i närheten av Hirbet el-Hauänit,
i synnerhet på dess västra sida, ehuru nu dolda under de
omgivande åkrarnas mylla. En dylik igenstenad regnbrunn
är förmodligen att söka i en liten stengrop på boplatsens
västra sida. Ingen källa finnes i närheten, och det var
alltså nödvändigt för befolkningen att skaffa sig sitt vatten-
förråd genom att samla regnvatten.
Att här vid Hirbet el-Hauänit legat en ort, är alltså tyd-
ligt. Men redan vid första blicken ser den med det forna
Palestinas boplatser och orter förtrogne, att på den från alla
sidor lättillgängliga lilla sluttningen ingen fast och därigenom
betydande ort kunnat ligga i gamla tider. Sluttningen vid
Hirbet el-Hauänit stiger nämligen sakta mot Tell el-FüVs fot
i söder och sydöst och mot en liten myllrik ås, ed-Dahra, i
väster, samt sänker sig i norr och nordöst mot den bördiga lilla
slätten Kte el-Hanäine7 i sig själv blott en sydlig utvidgning
av Uädi ed-Damm i dess övre, breda och jämna lopp. Inga
dälder eller stup finnas, som skulle kunnat giva örten någon
trygghet. Och de murrester som finnas kvar, tyda icke på
särskilt starka befästningsarbeten.
Även den allmänna beskaffenheten av fornlämningarna vid
Hirbet el-Hauänit gör det föga troligt, att en mera betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
