Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
YNGVE BRILIOTH
avläsas, som under 1800-talet omskapat Englands kyrka i
högre grad måhända än något jämförligt kyrkosamfund.
Även om själva universitetens yttre organisation, trots djupt
ingripande förändringar, i stort sett bevarats, ha de dock
genomgått en mångsidig och rik utveckling: vid år 1800
hade de gamla högskolorna nätt och jämt börjat hämta sig
från en tid av nära nog otrolig försoffning — varom exempel-
vis 6ibbon’s självbiografi bär vittne — och nya anstalter ej
minst för teologisk utbildning ha under århundradet fram-
vuxit i massa. Även om studiet av antik, särskilt aristo-
telisk filosofi åtminstone i Oxford ej helt förlorat sin ställ-
ning som grundvalen för all högre, ej minst teologisk bild-
ning, ävenom den anglikanska teologienspatristiska orientering
går mycket längre tillbaka än till Oxfordrörelsen, även om
1700-talets religionsfilosofiska strider i biskop Butlers Ana-
logt/ of Religion skänkt denna teologi en av dess klassiska,
alltjämt lästa arbeten, är dock det samtida teologiska stu-
diets orientering framför allt en frukt av de sista hundra
årens engelska kyrkohistoria.
Den som i syfte att göra sig förtrogen med hithörande
frågor beger sig till något av de gamla universiteten, Ox-
ford eller Cambridge, mötes först av åtskilliga svårigheter:
sedan han satt sig in i de förhållanden, som betingas av
dessa universitets från de kontinentalas och skandinaviskas
så helt avvikande organisation, förstått, hur universitetet
lever sitt liv främst i och genom de olika kollegier, av vilka
det är sammansatt, hur dessa bestrida undervisning och indi-
viduell uppsikt, hur universitetet självt är föga mer än exa-
minerande institution, och hur professorsinstitutionen egent-
ligen är en främmande utväxt på detta system — efter alla
sådana förberedande rekognosceringar måste han fåfängt
spana efter en teologisk studiekurs, som skulle motsvara de
svenska universitetens. Först och främst meddelar ingen
universitetsexamen formeli kompetens vare sig till kyrkans
eller statens ämbeten. Vidare falla de egentliga teologiska
studierna numera till stor del utanför de gamla teologiska
fakulteternas råmärken. En överdriven konservatism har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
