Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
YNGVE BRILIOTH
nu alldeles försummade studiet av den jämförande religions-
vetenskapen, vidare etikens och dogmatikens orientering på
samtidens i stället för på fornkyrkans aktuella problem.
Headlam’s kritik på dessa punkter ger ett värdefullt nega-
tivt bidrag till karaktäristiken av den teologiska utbildningens
faktiska tillstånd.
Det kan synas, som skulle inga lärdomar av större vikt
vara att hämta för oss från den anglikanska kyrkans ännu
rätt förvirrade försök att lösa prästbildningens problem. Men
trots vår givna överlägsenhet på det teoretiska området,
torde det vara värt att tagas i övervägande, om ej åtmin-
stone i de mer omfattande ämnena en starkare specialisering
på vissa områden eller perioder om möjligt med orientering
på det primära materialet — detta praktiseras i stor ut-
sträckning i de engelska universitetens studieordning över
huvud — skulle ge större behållning än ett jämntjockt in-
lärande av fakta över hela linjen; vidare synes mig det eng-
elska kravet på "devotional training" innebära ett framsteg
framför våra enbart teoretiska kompetenskrav. Ett orga-
niserat samliv, inriktat på det inre livets fördjupande och
invänjande i kyrkans gudstjänstliv, åtminstone under tiden
för de praktiskt-teologiska övningarna, skulle förvisso för
mången även hos oss vara en välbehövlig förberedelse för
inträdet i kyrkans ämbete. Slutligen: skulle prästbristens
internationella fenomen tvinga oss att delvis fylla kyrkans
behov från andra håll än de teologiska fakulteterna, måste
en ordnad utbildning träda i det lättsinniga och ojämna
dispenserandets ställe.
Den tid, då dems Anglicanus genom sin lärdom var en
stupor mundi, torde nu vara förbi, och man kan tvivla på
att den kan snarligen återvända. Detta står i samband med
det högre bildningsväsendets sekularisering och med präster-
skapets av nuvarande ekonomiska kris påskyndade deklas-
sering. Men alltfort är dock fonden av kyrklig lärdom och
antalet teologiska vetenskapsidkare utanför universiteten
inom den anglikanska kyrkan större än inom de flesta andra
jämförliga samfund. Väl har episkopatet i senare tider kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
