Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
YNGVE BKILIOTH
taste skribenter. Den åldrige deanen i Canterbury. H. Wace,
som hör till den gamla stammen av evangelikala ledare, räk-
nas som en av den anglikanska kyrkans få verkliga luther-
kännare ; som archdeacon i Westminster verkar numera exege-
ten K. H. Charles, bekant framför allt som grundlig kännare
av den apokalyptiska litteraturen. Även kanonikaten och lärar-
platserna vid de teologiska colleges (ej sällan förenas dessa
poster) äro i ej få fall tillflyktsorter för teologisk lärdom.
Också de anglikanska brödraskapen ha gett sin tribut, så
framför allt The Community of the Resurrection i Mirfield:
även om dess största vetenskapliga ljus J. N. Figgis, som
blef ett av Lusitaniakatastrofens offer, skurit sina lagrar
mera på statsvetenskapens än på teologiens fält, var det
dock helst på bådas gränsområde han arbetade, och bland
de nu levande hör W. H. Frere teologiskt som mänskligt
till den anglokatolska riktningens karaktärsfullaste gestalter.
Det är måhända föga lönt att ytterligare öka detta bild-
galleri, vars urval alltid måste vara behäftat med en viss
godtycklighet, och vars enskildheter det ej är möjligt att
här utmejsla. Typernas mångfald och olikhet lockar inga-
lunda till de generaliserande omdömen, vilka så ofta i svenska
framställningar bidragit att ställa anglikanska förhållanden
i en skev dager. Förvisso saknas lika litet i teologien som
kyrkolivet drag, vilka oberoende av tidsriktningarnas om-
skiftningar och partiriktningarnas motsats kunna betecknas
som anglikanska. Men deras fastställande är den exakta
forskningens, ej det ytliga iakttagandets sak. Jag vill blott
utan de kommentarer, som det begränsade utrymmet ute-
sluter, peka på fyra linjer, några av dem förut berörda,
vilka synas mig bestämmande för den anglikanska teologiens
egenart: den erasmiska, den platonska, den patristiska och
den moralteologiska. Men vad som i nutiden minst lika
mycket ger det teologiska studiet i England dess intresse
för den som vuxit upp i en annan kyrklig tradition, är den
månsidiga orientering, som är en följd och i min tanke den
främsta vinningen av partisplittringen inom kyrkan. Aven
på teologiens område mötas här den protestantiska och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>