Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
LITTERATURANMÄLAN
år sedan nedlade i en omfattande skrift »Studien zum Text des
Jeremia» (1920). Texten till denna profetbok befinner sig näm-
ligen i ett bedrövligt skick, och det fordras ej blott en intui-
tiv blick för vad som passar i en Jeremias tankegång, utan ock
en ingående kännedom om vilken hebreisk text som förelegat
de gamla översättningarna, innan man kan operera med den
till vår tid bevarade massoretiska texten. Volz nödgas, lika-
som alla nyare kommentatorer, här och var göra kännbara in-
grepp i den traditionella texten. Men i det stora hela torde
han få räknas till de varsamma och försiktiga textkritikerna.
Likasom alla nyare utläggare måste även V. räkna med en
mängd tillsatser till profetens bok, dels J form av smärre glo-
sor, dels i form av längre stycken. Aven härvid röjer förf.
måttfullhet och sans. Originell är förfrs uppfattning av Jer.
25:15—38; kap 46—51. Om något och i så fall huru mycket
av dessa dikter, som gälla främmande folk, går tillbaka till
Jeremia, har varit och är föremål för olika meningar. V. anför
vad som kan sägas för dessa styckens äkthet och vad som talar
däremot och slutar med att erkänna, att de såväl genom sitt
religiösa innehåll som genom sin form tydligt hänvisa på en
senare tid, omkr. 560, sedan den mäktige Nebukadnessar dött.
Likasom här söker förf. också på andra ställen (t. ex.
10:1—16 och kap. 33) ej blott angiva tiden för utan ock bety-
delsen av de på senare tid uppkomna tilläggen till Jeremias
ord. Glädjande nog har anmälaren funnit, att även V. betrak-
tar profetian om det nya förbundet såsom äkta beståndsdel av
Jeremias förkunnelse.
På tal om Jeremias ställning till kulten har V., i anslutning
till utläggningen av 7:21 ff., en del intressanta uttalanden, som
vore värda att i sin helhet avtryckas, om utrymmet tilläte det.
Förf. gör allvar av Jeremias och Amos’ ord angående den mo-
saiska religionens obundenhet vid några offer. »Det storartade
och nyskapande verk, som Mose åstadkom, var sedelagen (Jahves-
’beritet’); den religion, som Mose stiftade, har sitt centrum i
dekalogen; den insikt, som gick upp för honom och som han
meddelade, var insikten om Guds sedliga väsen, och om sedlig-
heten som den fullkomliga dyrkan av Jahve. Den generation,
som höll sig till Mose, levde i enlighet med denna insikt i en
gudsdyrkan utan offer, på samma sätt som den första genera-
tionen av Jesu lärjungar levde i fullkomlig kärlek, t. o. m.
i egendomsgemenskap; detta skilde just den israelitiska urför-
samlingen från alla folk under antiken och gjorde Moses stif-
telse till en ny religion; därpå kunde man i det yttre känna
igen den; och utan den hade väl grunden kunnat läggas till
ett folk, men icke till en religion. Sedan kommo de av alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
