Bibeln / Första Mosebok (Genesis), 4 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                 Första Mosebok (Genesis), 4 Kapitlet

                Kain och Abel.  Kains släkttavla.  Set.

  1.  Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde
      Kain; då sade hon: »Jag har fött[1] en man genom
      HERRENS hjälp.»
  2.  Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder.  Och Abel
      blev en fårherde, men Kain blev en åkerman.
  3.  Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram
      en offergåva åt HERREN.
  4.  Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av
      djurens fett.  Och HERREN såg till Abel och hans offergåva;
  5.  men till Kain och hans offergåva såg han icke.  Då blev Kain
      mycket vred, och hans blick blev mörk.
  6.  Och HERREN sade till Kain: »Varför är du vred, och varför är din
      blick så mörk?
  7.  Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt
      upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid
      dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne.»
  8.  Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på
      marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.

  9.  Då sade HERREN till Kain: »Var är din broder Abel?»  Han svarade:
      »Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?»
 10.  Då sade han: »Vad har du gjort!  Hör, din broders blod ropar
      till mig från jorden.
 11.  Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har
      öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand.
 12.  När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda.
      Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden.»
 13.  Då sade Kain till HERREN: »Min missgärning är större än att jag
      kan bära den.
 14.  Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma
      mig undan för ditt ansikte.  Ostadig och flyktig skall jag bliva
      på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han
      dräper mig.»
 15.  Men HERREN sade till honom: »Nej, ty Kain skall bliva hämnad
      sjufalt, vemhelst som dräper honom.»  Och HERREN satte ett
      tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle
      slå honom ihjäl.
 16.  Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet
      Nod, öster om Eden.

 17.  Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok.
      Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin
      sons namn.
 18.  Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael
      födde Metusael, och Metusael födde Lemek.
 19.  Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra
      Silla.
 20.  Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält
      och idka boskapsskötsel.
 21.  Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som
      hantera harpa och pipa.
 22.  Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde
      alla slags redskap av koppar och järn.  Och Tubal-Kains syster
      var Naama.
 23.  Och Lemek sade till sina hustrur:
        »Ada och Silla,
            hören mina ord;
        I Lemeks hustrur,
            lyssnen till mitt tal:
        Se, en man dräper jag för vart sår jag får,
        och en yngling för var blånad jag får.
 24.    Ja, sjufalt hämnad bliver Kain,
        men Lemek sju- och sjuttiofalt.»

 25.  Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav
      honom namnet Set, i det hon sade: »Gud har
      beskärt[2] mig en annan livsfrukt, till
      ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom.»
 26.  Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos.  Vid
      denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.

[1]  Egentligen »fått», hebr. kaníti.
[2]  Det hebreiska uttrycket liknar namnet Set.