Bibeln / Andra Konungaboken, 22 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                   Andra Konungaboken, 22 Kapitlet

               Josia konung i Juda.  Anordningar för att
               sätta templet i stånd.  Lagboken funnen
                av översteprästen Hilkia.  Profetissan
                      Huldas svar till konungen.

  1.  Josia var åtta år gammal, när han blev konung, och han regerade
      trettioett år i Jerusalem.  Hans moder hette Jedida, Adajas
      dotter, från Boskat.
      >2 Krön. 34,1 f.
  2.  Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och vandrade i allt på
      sin fader Davids väg och vek icke av vare sig till höger eller
      till vänster.
      >Syr. 49,1 f.

  3.  I sitt adertonde regeringsår sände konung Josia sekreteraren
      Safan, son till Asalja, Mesullams son, åstad till HERRENS hus
      och sade:
  4.  »Gå upp till översteprästen Hilkia, och bjud honom att göra i
      ordning de penningar som hava influtit till HERRENS hus, sedan
      de hava blivit insamlade ifrån folket av dem som hålla vakt vid
      tröskeln.
      >2 Kon. 12,4 f.
  5.  Och han skall överlämna dem åt de män som förrätta arbete såsom
      tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa skola giva dem åt de
      män som arbeta vid HERRENS hus, för att sätta i stånd vad som är
      förfallet på huset,
  6.  nämligen åt timmermännen, byggningsmännen och murarna, så ock
      till att inköpa trävirke och huggen sten för att sätta huset i
      stånd.
  7.  Dock skall man icke hålla någon räkenskap med dem angående de
      penningar som överlämnas åt dem, utan de skola få handla på
      heder och tro.»

  8.  Och översteprästen Hilkia sade till sekreteraren Safan: »Jag har
      funnit lagboken i HERRENS hus.»  Och Hilkia gav boken åt Safan,
      och han läste den.
      >5 Mos. 31,24 f.
  9.  Därefter gick sekreteraren Safan in till konungen och avgav sin
      berättelse inför konungen; han sade: »Dina tjänare hava tömt ut
      de penningar som funnos i templet, och hava överlämnat dem åt de
      män som förrätta arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus.»
 10.  Vidare berättade sekreteraren Safan för konungen och sade:
      »Prästen Hilkia har givit mig en bok.»  Och Safan föreläste den
      för konungen.
 11.  När konungen nu hörde lagbokens ord, rev han sönder sina kläder.
 12.  Och konungen bjöd prästen Hilkia och Ahikam, Safans son, och
      Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Safan och Asaja, konungens
      tjänare, och sade:
 13.  »Gån och frågen HERREN för mig och för folket, ja, för hela
      Juda, angående det som står i denna bok som nu har blivit
      funnen.  Ty stor är HERRENS vrede, den som är upptänd mot oss,
      därför att våra fäder icke hava velat lyssna till denna boks ord
      och icke hava gjort allt som är oss föreskrivet.

 14.  Då gingo prästen Hilkia och Ahikam, Akbor, Safan och Asaja till
      profetissan Hulda, hustru åt Sallum, klädkammarvaktaren, som var
      son till Tikva, Harhas' son; hon bodde i Jerusalem, i Nya
      staden.  Och de talade med henne.
 15.  Då sade hon till dem: »Så säger HERREN, Israels Gud: Sägen till
      den man som har sänt eder till mig:
 16.  Så säger HERREN: Se, över denna plats och över dess invånare
      skall jag låta olycka komma, allt vad som står i den bok som
      Juda konung har läst --
 17.  detta därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt
      andra gudar, och så hava förtörnat mig med alla sina händers
      verk.  Min vrede skall upptändas mot denna plats och skall icke
      bliva utsläckt.
 18.  Men till Juda konung, som har sänt eder för att fråga HERREN,
      till honom skolen I säga så: Så säger HERRES, Israels Gud,
 19.  angående de ord som du har hört: Eftersom ditt hjärta blev
      bevekt och du ödmjukade dig inför HERREN, när du hörde vad jag
      har talat mot denna plats och mot dess invånare, nämligen att de
      skola bliva ett föremål för häpnad och ett exempel som man
      nämner, när man förbannar, och eftersom du rev sönder dina
      kläder och grät inför mig, fördenskull har jag ock hört dig,
      säger HERREN.
 20.  Därför vill jag samla dig till dina fäder, så att du får samlas
      till dem i din grav med frid; och dina ögon skola slippa att se
      all den olycka som jag skall låta komma över denna plats.»  Och
      de vände till baka till konungen med detta svar.