Hesekiel, 16 Kapitlet
Jerusalems trohetsbrott, dess straff och
dess benådning.
1. Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2. Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser
3. och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans
land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och
din moder en hetitisk kvinna.
4. Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen
av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej
heller ingniden med salt och lindad.
5. Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något
sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade
ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man
ditt liv.
6. Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt
blod, och jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som
ligger där i ditt blod.» Ja, jag sade till dig: »Du skall få
bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;
7. ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på
marken.» Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina
bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu
naken och blottad.
8. Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var
inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och
betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick
förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.
>1 Mos. 22,16. 24,7. Rut 3,9. Jer. 2,2 f. Hos. 2,2 f. 9,10.
9. Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och
smorde dig med olja,
>2 Mos. 19,5 f. Jos. 5,2 f.
10. och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av
tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av
silke.
11. Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar
och en kedja om din hals,
12. jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en
härlig krona på ditt huvud.
13. Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av
fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl,
honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så
vart du omsider en drottning.
14. Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull,
ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade
satt på dig, säger Herren, HERREN.
15. Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du
nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en
som gick där fram: det vore ju något för honom.
>Jer. 2,20.
16. Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga
offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som
eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola
göras.
17. Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag
hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du
bedrev otukt.
>Hes. 7,20. Hos. 2,8.
18. Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och
min olja och min rökelse satte du fram för dem.
19. Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och
honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram
för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger
Herren, HERREN.
>Hes. 6,13.
20. Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig,
och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du
bedrev otukt?
>2 Kon. 16,3. Jer. 7,31. 32,35.
21. Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom
offer åt dessa?
>Jes. 57,5.
22. Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din
ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där
sprattlande i ditt blod.
23. Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger
Herren, HERREN --
24. byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna
platser.
25. I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet
skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du
bedrev mycken otukt.
26. Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora
köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.
>2 Mos. 32,1 f. Hes. 20,7 f. 23,3 f.
27. Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt
underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas
döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.
>Dom. 13,1 f. 1 Sam. 4,1 f.
28. Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke
blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke
mätt.
>2 Krön. 28,16. Hes. 23,5 f.
29. Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas
land; men icke ens så blev du mätt.
>Jes. 39,1 f. Hes. 17,4. 23,14 f.
30. Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN,
eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den
fräckaste sköka kan göra.
31. Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och
höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra
skökor, att du försmådde skökolön,
32. du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog
andra män till dig.
33. Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du
som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de
skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.
34. Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra;
efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön,
utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.
35. Hör därför HERRENS ord, du sköka.
36. Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med
din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför,
och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för
dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,
37. se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har
varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller
mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta
din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.
>Jer. 13,22,26. Klag. 1,8. Hes. 23,9 f. Hos. 2,5, 10.
38. Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för
äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig
bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.
>1 Mos. 9,6. 3 Mos. 20,10. 4 Mos. 35,31 f. Joh. 8,5.
39. Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina
kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna
och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken
och blottad.
40. Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall
stena dig och hugga sönder dig med svärd;
>Hes. 23,46 f.
41. och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom
över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut
på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.
>2 Kon. 25,9. 2 Krön. 36,19. Jer. 39,8. 52,13.
42. Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan
vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer
förtörnas.
>Hes. 5,13. 24,13.
43. Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot
mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar
komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke
mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra
styggelser.
>Hes. 9,10.
44. Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det
ordspråket: »Sådan moder, sådan dotter.»
45. Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina
barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och
sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en
amoré.
46. Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde
norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från
dig, var Sodom med sina döttrar.
47. Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra
efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på
alla dina vägar.
>Hes. 5,7.
48. Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och
hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven
gjort.
>Matt. 11,23.
49. Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet,
överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar
beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.
>1 Mos. 13,13.
50. Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför
mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.
>1 Mos. 18,20 f. 19,13, 24.
51. Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har
gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de
styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas
rättfärdiga.
>Jer. 3,11. Matt. 12,4l f. Luk. 11,31 f.
52. Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina
systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu
vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i
jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så
har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
53. Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes
döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter
upprätta mitt ibland dem,
54. för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har
gjort, och därmed bliva dem till tröst.
55. Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar
skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes
döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och
dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.
56. Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din
höghetstid,
57. innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den
blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för
alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla
sidor --
>2 Kon. 15,37. 2 Krön. 28,18.
58. Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina
styggelser, säger HERREN.
59. Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina
gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit
förbundet.
>Jer. 2,20.
60. Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din
ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.
>Jer. 2,2. 31,31 f. Rom. 11,25 f.
61. Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får
taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag
skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i
förbundet.
62. Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall
förnimma att jag är HERREN;
63. och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke
mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har
gjort, säger Herren, HERREN.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/26_16.html
