Hesekiel, 33 Kapitlet
En lärares ansvar för sina åhörare. Den
gudomliga vedergällningens ordning.
Profetia vid underrättelsen om
Jerusalems fall. Folkets lättfärdighet.
1. Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2. Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: Om
jag vill låta svärdet komma över ett land, och folket i landet
har utsett bland sig en man som det har gjort till sin väktare,
>Hes. 31,7 f.
3. och denne ser svärdet komma över landet och stöter i basunen och
varnar folket,
4. men den som får höra basunljudet ända icke låter varna sig, och
svärdet sedan kommer och tager honom bort, då kommer hans blod
över hans eget huvud.
5. Ty han hörde ju basunljudet, men lät icke varna sig; därför
kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig,
så hade han räddat sitt liv. --
6. Men om väktaren ser svärdet komma och icke stöter i basunen och
folket så icke bliver varnat, och svärdet sedan kommer och tager
bort någon bland dem, då bliver visserligen denne borttagen
genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av
väktarens hand.
7. Dig, du människobarn, har jag satt till en väktare för Israels
hus, för att du å mina vägnar skall varna dem, när du hör ett
ord från min mun.
8. Om jag säger till den ogudaktige: »Du ogudaktige, du måste dö»,
och du då icke säger något till att varna den ogudaktige för
hans väg, så skall väl den ogudaktige dö genom sin missgärning,
men hans blod skall jag utkräva av din hand.
9. Men om du varnar den ogudaktige för hans väg, på det att han må
vända om ifrån den, och han likväl icke vänder om ifrån sin väg,
då skall visserligen han dö genom sin missgärning, men du själv
har räddat din själ.
10. Och du, människobarn, säg till Israels hus: I sägen så: »Våra
överträdelser och synder tynga på oss och vi försmäkta genom
dem. Huru kunna vi då bliva vid liv?»
>3 Mos. 26,39. Hes. 24,23.
11. Men svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, jag har
ingen lust till den ogudaktiges död, utan fastmer därtill att
den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Så vänden då
om, ja, vänden om från edra onda vägar; ty icke viljen I väl dö,
I av Israels hus?
>Hes. 18,23 f.
12. Men du, människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges
rättfärdighet skall icke rädda honom, när han begår
överträdelser; och den ogudaktige skall icke komma på fall genom
sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet, lika
litet som den rättfärdige skall kunna leva genom sin
rättfärdighet, när han syndar.
>Hes. 3,20.
13. Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han
sedan i förlitande på sin rättfärdighet gör vad orätt är, så
skall intet ihågkommas av all hans rättfärdighet, utan genom det
orätta som han gör skall han dö.
14. Och om jag säger till den ogudaktige: »Du måste dö», och han
sedan vänder om från sin synd och övar rätt och rättfärdighet,
>Hes. 18,21 f.
15. så att han, den ogudaktige, give tillbaka den pant han har fått
och ersätter vad han har rövat och vandrar efter livets stadgar,
så att han icke gör vad orätt är, då skall han förvisso leva och
icke dö.
>2 Mos. 22,26. 5 Mos. 24,13. Hes. 18,7 f.
16. Ingen av de synder han har begått skall då tillräknas honom; han
har övat rätt och rättfärdighet, därför skall han förvisso få
leva. --
17. Men nu säga dina landsmän: »Herrens väg är icke alltid
densamma», då det fastmer är deras egen väg som icke alltid är
densamma.
>Hes. 18,25 f.
18. Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad
orätt är, så måste han just därför dö.
19. Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och övar
rätt och rättfärdighet, då skall han just därför få leva.
20. Och ändå sägen I: »Herrens väg är icke alltid densamma.» Jo, jag
skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels
hus.
21. I det tolfte året sedan vi hade blivit bortförda i fångenskap,
på femte dagen i tionde månaden, kom en flykting ifrån Jerusalem
till mig med budskapet: »Staden är intagen.»
22. Nu hade på aftonen före flyktingens ankomst HERRENS hand kommit
över mig; men på morgonen öppnade han åter min mun, just före
mannens ankomst, så att jag, då nu min mun blev öppnad, upphörde
att vara stum.
>Hes. 24,26 f.
23. Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
24. Du människobarn, de som bo ibland ruinerna där borta i Israels
land säga »Abraham var en ensam man, och han fick dock landet
till besittning. Vi äro många, oss måste väl landet då vara
givet till besittning!»
25. Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: I äten kött med
blodet i, I upplyften edra ögon till edra eländiga avgudar, och
I utgjuten blod; och likväl skullen I få hava landet till
besittning!
>1 Mos. 9,4. 3 Mos. 19,23. Hes. 18,6.
26. I trotsen på edra svärd, I bedriven vad styggeligt är, I skänden
varandras hustrur; och likväl skullen I få hava landet till
besittning!
27. Nej; så skall du säga till dem: Så säger Herren, HERREN: Så sant
jag lever, de som bo där bland ruinerna skola falla för svärd;
och dem som bo på landsbygden skall jag giva till mat åt de
vilda djuren, och de som bo i bergfästen eller i grottor skola
dö genom pest.
28. Jag skall göra landet öde och tomt, och dess stolta makt skall
få en ände; och Israels berg skola ödeläggas, så att ingen går
där fram.
29. Och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag gör landet öde
och tomt, för alla de styggelsers skull som de hava bedrivit.
30. Men du, människobarn, dina landsmän, som orda om dig invid
väggarna och i ingångarna till husen, de tala sinsemellan, den
ene med den andre, och säga: »Kom, låt oss höra vad det är för
ett ord som nu utgår från HERREN.»
31. Och de komma till dig, såsom gällde det en folkförsamling, och
sätta sig hos dig såsom mitt folk; och de höra dina ord, men
göra icke efter dem. Ty väl hopgöra de med munnen ljuvliga ord,
men deras hjärtan stå blott efter egen vinning.
>Jes. 42,20. 53,1.
32. Och se, du är för dem, såsom när någon som har vacker röst och
spelar väl sjunger en kärleksvisa; de höra väl dina ord, men
göra icke efter dem.
33. Men när det kommer -- ty se det kommer! -- då skola de förnimma
att en profet har varit ibland dem.
Project Runeberg, Sat Dec 7 15:46:28 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/26_33.html
