Evangelium enligt Matteus, 21 Kapitlet
Jesus rider in i Jerusalem, rensar
helgedomen, förbannar ett fikonträd,
tillspörjes om sin makt, bestraffar i
två liknelser översteprästerna och
fariséerna.
1. När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid
Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
2. och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder,
så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle
bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
3. Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren
behöver dem'; då skall han strax släppa dem.»
4. Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt
genom profeten som sade:
5. »Sägen till dottern Sion:
'Se, din konung kommer till dig,
saktmodig, ridande på en åsna,
på en arbetsåsninnas fåle.'»
6. Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt
dem
7. och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina
mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
8. Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på
vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
9. Och folket, både de som gingo före honom och de som följde
efter, ropade och sade:
»Hosianna Davids son!
Välsignad vare han som kommer[1],
i Herrens namn.
Hosianna i höjden!»
10. När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och
man frågade: »Vem är denne?»
11. Och folket sade: »Det är Jesus, profeten, från Nasaret i
Galileen.»
12. Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som
sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas
bord och duvomånglarnas säten.
13. Och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas
ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula.»
14. Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han
botade dem.
15. Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som
han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade:
»Hosianna Davids son!», då förtröt detta dem;
16. och de sade till honom: »Hör du vad dessa säga?» Då svarade
Jesus dem: »Ja; haven I aldrig läst:
'Av barns och spenabarns mun
har du berett dig lov'?»
17. Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och
stannade där över natten.
18. När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han
hungrig.
19. Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till
det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till
det: »Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig.» Och strax
förtorkades fikonträdet.
20. När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: »Huru
kunde fikonträdet så i hast förtorkas?»
21. Då svarade Jesus och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder:
Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna
göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och
med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i
havet', och det skall ske.
22. Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få.»
23. När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde
översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han
undervisade; och de sade: »Med vad myndighet gör du detta? Och
vem har givit dig sådan myndighet?»
24. Jesus svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga
till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder
med vad myndighet jag gör detta».
25. Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från
människor?» Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara:
'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då
icke?'
26. Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för
folket, ty alla hålla de Johannes för en profet.»
27. De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade
ock han till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad
myndighet jag gör detta.
28. Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till
den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
29. Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han
sig och gick.
30. Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade
denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
31. Vilken av de två gjorde vad fadern ville?» De svarade: »Den
förste.» Jesus sade till dem: »Ja, sannerligen säger jag eder:
Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
32. Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I
trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och
fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så
att I trodden honom.
33. Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård,
och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar
därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt
vingårdsmän och for utrikes.
34. När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till
vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
35. Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en
misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
36. Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de
gjorde med dem sammalunda.
37. Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola
väl hava försyn för min son.'
38. Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra:
'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans
arv.'
39. Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och
dräpte honom.
40. När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de
vingårdsmännen?»
41. De svarade honom: »Eftersom de hava illa gjort, skall han illa
förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän,
som giva honom frukten, när tiden därtill är inne.»
42. Jesus sade till dem: »Ja, haven I aldrig läst i skrifterna:
'Den sten som byggningsmännen förkastade.
den har blivit en hörnsten;
av Herren har den blivit detta,
och underbar är den i våra ögon'?
43. Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och
givas åt ett folk som bär dess frukt.»
44. [2]
45. Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser,
förstodo de att det var om dem som han talade.
46. Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket,
eftersom man höll honom för en profet.
[1] Se Messias i Ordförklaringarna.
[2] Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
Project Runeberg, Sat Dec 7 15:46:29 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/40_21.html
