Evangelium enligt Johannes, 1 Kapitlet
Det gudomliga Ordets människoblivande i
Jesus Kristus. Johannes döparens
vittnesbörd. Jesu första lärjungar.
1. I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var
Gud.
2. Detta var i begynnelsen hos Gud.
3. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit
till, som är till.
4. I det var liv, och livet var människornas ljus.
5. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt
därmed.
6. En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
7. Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att
alla skulle komma till tro genom honom.
8. Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
9. Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu
komma i världen.
10. I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men
världen ville icke veta av honom.
11. Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
12. Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds
barn, åt dem som tro på hans namn;
13. och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig
vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
14. Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo
hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från
sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
15. Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om
denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty
han var förr än jag.'»
16. Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
17. ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava
kommit genom Jesus Kristus.
18. Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns
sköte[1], han har kungjort vad Gud är.
19. Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till
honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem
han var.
20. Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är
icke Messias.»
21. Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han
svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade:
»Nej.»
22. Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi
kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig
själv?»
23. Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen
vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.»
24. Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
25. Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då,
om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?»
26. Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt
ibland eder står en som I icke kännen:
27. han som kommer efter mig[2], vilkens skorem jag icke är värdig
att upplösa.»
28. Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes
döpte.
29. Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds
Lamm, som borttager världens synd!
30. Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är
före mig; ty han var förr än jag.'
31. Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för
Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
32. Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva
sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
33. Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i
vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden
sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
34. Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds
Son.»
35. Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
36. När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: »Se,
Guds Lamm!»
37. Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
38. Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom,
frågade han dem: »Vad viljen I?» De svarade honom: »Rabbi» (det
betyder mästare) »var bor du?»
39. Han sade till dem: »Kommen och sen.» Då gingo de med honom och
sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. --
Detta skedde vid den tionde timmen.
40. En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt
Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
41. Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: »Vi
hava funnit Messias» (det betyder detsamma som Kristus).[3]
42. Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade:
»Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas» (det betyder
detsamma som Petrus).[4]
43. Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han
träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: »Följ mig.»
44. Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
45. Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses
har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom
hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
46. Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?»
Filippus svarade honom: »Kom och se.»
47. När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne
är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
48. Natanael frågade honom: »Huru kan du känna mig?» Jesus svarade
och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig,
där du var under fikonträdet.»
49. Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels
konung.»
50. Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att
jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad
detta är skall du få se.»
51. Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger
jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp
och fara ned över Människosonen.»
[1] Eller: Ingen har någonsin sett Gud; en enfödd Gud, han som är i
Faderns sköte, osv.
[2] vilken har varit före mig.
[3] Båda orden betyda den smorde; det förra är arameiska, det senare
grekiska.
[4] Det arameiska ordet kefa betyder klippa -- Jfr Matt. 16:18.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/43_01.html
