Paulus' brev till efesierna, 6 Kapitlet
Barns, föräldrars, tjänares och
husbönders plikter. De heligas
vapenrustning och kamp. Förmaning till
bön. Slutord och slutönskan.
1. I barn, varen edra föräldrar lydiga i Herren, ty detta är rätt
och tillbörligt.
2. »Hedra din fader och din moder.» Det är ju först detta bud som
har ett löfte med sig:
3. »för att det må gå dig väl och du må länge leva på jorden».
4. Och I fäder, reten icke edra barn till vrede, utan fostren dem i
Herrens tukt och förmaning.
5. I tjänare, varen edra jordiska herrar lydiga, med fruktan och
bävan, av uppriktigt hjärta, såsom gällde det Kristus;
6. icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan såsom
Kristi tjänare, som av hjärtat göra Guds vilja;
7. och gören eder tjänst med villighet, såsom tjänaden I Herren och
icke människor.
8. I veten ju att vad gott var och en gör, det skall han få igen av
Herren, vare sig han är träl eller fri.
9. Och I herrar, handlen på samma sätt mot dem, och upphören att
bruka hårda ord; I veten ju att i himmelen finnes den som är
Herre över både dem och eder, och att hos honom icke finnes
anseende till personen.
10. För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga
kraft.
11. Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla
stånd emot djävulens listiga angrepp.
12. Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och
blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som
råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna.
13. Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen
stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt,
behålla fältet.
14. Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och
»varen iklädda rättfärdighetens pansar»,
15. och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som
fridens evangelium giver.
16. Och tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den
ondes alla brinnande pilar.
17. Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som
är Guds ord.
18. Gören detta under ständig åkallan och bön, så att I alltjämt
bedjen i Anden och fördenskull vaken, under ständig uthållighet
och ständig bön för alla de heliga.
19. Bedjen ock för mig, att min mun må upplåtas, och att det jag
skall tala må bliva mig givet, så att jag frimodigt kungör
evangelii hemlighet,
20. för vars skull jag är ett sändebud i kedjor; ja, bedjen att jag
må frimodigt tala därom med de rätta orden.
21. Men för att ock I skolen få veta något om mig, huru det går mig,
kommer Tykikus, min älskade broder och trogne tjänare i Herren,
att underrätta eder om allt.
22. Honom sänder jag till eder, just för att I skolen få veta huru
det är med oss, och för att han skall hugna edra hjärtan.
23. Frid vare med bröderna och kärlek tillika med tro, från Gud,
Fadern, och Herren Jesus Kristus.
24. Nåd vare med alla som älska vår Herre Jesus Kristus -- nåd i
oförgängligt liv.
Project Runeberg, Sat Dec 7 15:46:29 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/49_06.html