Johannes' uppenbarelse, 17 Kapitlet
Skökan på vilddjuret. Lammets seger.
1. Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med
mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig, huru den stora
skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten,
2. hon som jordens konungar hava bedrivit otukt med och av vilkens
otukts vin jordens inbyggare hava druckit sig druckna.»
3. Sedan förde han mig i anden bort till en öken. Där såg jag en
kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, fulltecknat
med hädiska namn; och det hade sju huvuden och tio horn.
4. Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och glänste av guld
och ädla stenar och pärlor; och i sin hand hade hon en gyllene
kalk, full av styggelser och av hennes otukts orenlighet.
5. Och på hennes panna var skrivet ett namn med hemlig betydelse:
»Det stora Babylon, hon som är moder till skökorna och till
styggelserna på jorden.»
6. Och jag såg kvinnan vara drucken av de heligas blod och av Jesu
vittnens blod. Och jag förundrade mig storligen, när jag såg
henne.
7. Och ängeln sade till mig: »Varför förundrar du dig? Jag skall
säga dig hemligheten om kvinnan, och om vilddjuret som bär
henne, och som har de sju huvudena och de tio hornen.
8. Vilddjuret som du har sett, det har varit, och är icke mer; men
det skall stiga upp ur avgrunden, och det går sedan i
fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas namn icke från
världens begynnelse äro skrivna i livets bok, skola förundra
sig, när de få se vilddjuret som har varit, och icke mer är, men
dock skall komma. --
9. Här gäller det att äga ett förstånd med vishet. De sju huvudena
äro sju berg, som kvinnan tronar på. De äro ock sju konungar;
10. fem av dem hava fallit, en är, och den återstående har ännu icke
kommit, och när han kommer, skall han bliva kvar en liten tid.
11. Och vilddjuret som har varit, och icke mer är, det är självt den
åttonde, och dock en av de sju, och det går i fördärvet.
12. Och de tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu
icke hava kommit till konungavälde, men som för en kort tid,
tillika med vilddjuret, få makt såsom konungar.
13. Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och
myndighet åt vilddjuret.
14. De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de
kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna
dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.»
15. Och han sade ytterligare till mig: »Vattnen som du har sett,
där varest skökan tronar, äro folk och människoskaror och
folkslag och tungomål.
16. Och de tio horn, som du har sett, och vilddjuret, de skola hata
skökan och göra henne utblottad och naken, och skola äta hennes
kött och bränna upp henne i eld.
17. Ty Gud har ingivit dem i hjärtat att de skola utföra vad han
har i sinnet, och att de alla skola handla i ett och samma sinne,
och att de skola giva sitt välde åt vilddjuret, till dess Guds
utsagor hava fullbordats.
18. Och kvinnan som du har sett är den stora staden, som har
konungsligt välde över jordens konungar.»
Project Runeberg, Sat Dec 7 15:46:29 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/66_17.html