Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Moseboken - 33 Kapitlet - 34 Kapitlet
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 33:6-34: 7.
Första Moseboken.
50
är  barnen,   som   Gud   har beskärt
din tjänare."                      ps. 127: 3.
6  Och tjänstekvinnorna gingo fram
med sina barn och bugade sig.
7  Därefter gick ock Lea fram med
sina barn, och de bugade sig.
Slutligen  gingo Josef och   Rakel fram
och bugade sig.
8  Sedan frågade  han:   "Vad  ville
du  med  hela den  skara,  som jag
mötte?" Hansvarade: "Jag ville finna
nåd för min herres ögon."
9  Men Esau sade:   "Jag har  nog;
behåll du, vad du har, min broder."
10 Jakob  svarade:   "Ack nej, om
jag  har  funnit nåd för dina ögon,
så tag emot skänkerna av mig,
eftersom   jag  har  fått  se ditt ansikte,
likasom såge jag ett gudaväsens
ansikte, då du nu så gunstigt har tagit
emot mig.
11  Tag hälsningsskänkerna, som jag
skickat emot dig; ty Gud har varit
mig nådig, och jag har allt fullt upp."
Och  han  bad  honom  så enträget,
att han tog emot dem.
12  Och Esau sade: Låt oss bryta
upp  och   draga  vidare;  jag vill gå
framför dig."
13  Men han svarade honom: "Min
herre ser själv, att barnen äro späda,
och   att  jag  har med  mig får och
kor, som giva di; driver man dessa
för starkt en enda dag, så dör hela
hjorden.
14  Må därför min herre draga åstad
före sina tjänare, så vill jag komma
efter i sakta   mak, i den   mån
boskapen, som drives framför mig, och
barnen orka följa med, till dess jag
kommer till min herre i Seir."
15  Då sade Esau:  "Så vill jag
åtminstone lämna kvar hos dig en del
av  mitt  folk."    Men  han  svarade:
"Varför så?  Må  jag allenast finna
nåd för min herres ögon."
16 Så vände Esau om samma dag
och tog vägen till Seir.
17. Men Jakob bröt upp och drog
till Suckot och byggde sig där ett
hus. Och åt sin boskap gjords han
lövhyddor1; därav fick platsen
namnet Suckot.
18 Och Jakob kom på sin färd ifrån
Paddan-Aram välbehållen tillSikems
stad i Kanaans  land  och slog upp
sitt läger utanför staden.
19   Och  det jordstycke,   där  han
hade  slagit upp sitt tält, köpte han
av Hamors, Sikems faders, barn för
hundra kesitor.   jos. 24: 32. Apg. 7: 16.
20  Och han   reste  där  ett  altare
och kallade det El-Elohe-Israel2.
34 Kapitlet.
Sikems våld mot Dina.    Hennes bröders hämnd.
Men  Dina,  den  dotter, som Lea
hade fött åt Jakob, gick ut för
att besöka landets döttrar.
2  Och Sikem, som var son till
hi-véen Hamor, hövdingen i landet, fick
se henne, och han tog henne till sig
och lägrade henne och kränkte henne.
3  Och hans hjärta fäste sig vid Dina,
Jakobs dotter, och flickan blev honom
kär,   och   han  talade  vänligt   med
flickan.
4  Och   Sikem  sade  till  sin fader
Hamor: * Skaffa mig denna flicka till
hustru."
5  Och Jakob hade fått höra, att hans
dotter Dina hade blivit skändad. Men
eftersom hans söner voro med hans
boskap  ute  på marken, teg Jakob,
till dess de kommo hem.
6  Så gick nu Hamor, Sikems fader,
ut till Jakob för att tala med honom.
7  Men när Jakobs söner  kommo
hem  från   marken,  sedan de hade
fått höra, vad som hade hänt, blevo
de förbittrade och vredgades högli-
1 Hebr. suckot. - 2 D. ä. Gud, Israels Gud.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
