Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Samuelsboken - 17 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 17:10-28. Första Samuelsboken.
398
10 Och filistéen sade ytterligare:
"Jag har i dag smädat Israels här.
Skaffen nu hit någon, så att vi få
strida med varandra!"
11 Då Saul och hela Israel hörde
dessa filistéens ord, blevo de gripna
av förfäran och stor fruktan.
12 Men David var son till den
omtalade efratiten från Bet-Lehem i
Juda, som hette Isai och hade åtta
söner; denne var på Sauls tid en
gammal man vid framskriden ålder.
1 Sam. 16; 1.
13 Nu hade Isais tre äldsta söner
dragit åstad och följt med Saul ut
i kriget. Av dessa hans tre söner,
som hade dragit ut i kriget, hette
den förstfödde Eliab, hans andre son
Abinadab och den tredje Samma.
1 Sam. 16: 6 f.
14 David var den yngste. De tre
äldsta hade nu följt med Saul.
1 Sam. 16: 11.
15 Men David lämnade
understundom Saul och gick hem för att vakta
sin faders får i Bet-Lehem.
16 Och filistéen kom fram både
bittida och sent; i fyrtio dagar kom
han och ställde sig där.
17 Nu sade Isai en gång till sin
son David: "Tag för dina bröders
räkning en efa av dessa rostade ax
jämte dessa tio bröd, och skaffa
detta skyndsamt till dina bröder i
lägret.
18 Och dessa tio ostar skall du
föra till deras överhövitsman. Du
skall se efter, om det står väl till med
dina bröder, och begära av dem en
mottagningspant.
19 Saul och de och alla Israels
män äro nämligen i Terebintdalen
och strida mot filistéerna."
20 Bittida följande morgon
överlämnade David fåren åt en väktare,
tog med sig vad han skulle och
begav sig åstad, såsom Isai hade bju-
dit honom. När han kom fram till
vagnborgen, hov hären, som då skulle
draga ut i slagordning, upp sitt
härskri.
21 Och Israel och filistéerna ställde
upp sig i slagordning mot varandra.
22 Då lämnade David ifrån sig
sakerna åt trossvaktaren, och skyndade
bort till hären; och när han kom
dit, hälsade han sina bröder.
23 Under det att han talade med
dem, trädde nu envigeskämpen, han
som hette Goljat, filistéen från Gat,
fram ur filistéernas här och talade
såsom förut; och David hörde det.
24 Och alla Israels män flydde för
mannen, där de fingo se honom, och
fruktade storligen.
25 Och Israels män sade: "Sen
I mannen där, som nu träder upp?
Han träder upp för att smäda
Israel. Men den man, som slår ned
honom, vill konungen begåva med stor
rikedom, och åt honom vill han
giva sin dotter, och hans faders hus
vill han göra skattefritt i Israel."
26 Och David sade till de män,
som stodo bredvid honom: "Vad
får den man, som slår ned denne
filisté och därmed tager bort sådan
smälek från Israel? Ty vem är denne
oomskurne filisté, som vågar smäda
den levande Gudens här?
27 Folket upprepade då för honom
det som nyss hade blivit sagt; de
sade: detta får den man, som slår
ned honom."
28 Men Eliab, hans äldste broder,
hörde, huru han talade med männen;
då upptändes Eliabs vrede mot David
och han sade: "Varför har du
kommit hitned, och åt vem har du
överlämnat den lilla fårhjorden där i
öknen? Jag känner ditt övermod
och ditt hjärtas ondska; för att se
på striden är det som du har
kommit hitned." i sam. i6: 6 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
