Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Samuelsboken - 15 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Andra Samuelsboken. Kap. 15:14-30.
14 Då sade David till alla sina
tjänare, dem som han hade hos sig
i Jerusalem: "Upp, låt oss fly, ty
ingen annan räddning finnes för oss
undan Absalom. Skynden eder åstad,
så att han icke med hast kommer
över oss och för olycka över oss
och slår stadens invånare med
svärdsegg." Ps. 3: 1 f.
15 Konungens tjänare svarade
konungen: "Till allt vad min herre
konungen behagar, äro dina tjänare
redo."
16 Då drog konungen ut, och allt
hans husfolk följde honom; dock
lämnade konungen kvar tio av sina
bihustrur för att vakta huset.
17 Så drog då konungen ut, och
allt folket följde honom; men de
stannade vid Bet-Hammerhak.
18 Och alla hans tjänare tågade
förbi på sidan om honom, så ock
alla keretéerna och peletéerna; och
alla gatiterna, sex hundra man, som
hade följt med honom från Gat,
tågade likaledes förbi framför
konungen. 2 Sam. 8: 18.
19 Då sade konungen till gatiten
Ittai: "Varför går också du med
oss? Vänd om och stanna hos den,
som nu är konung; du är ju en
främling och därtill landsflyktig från
ditt hem.
20 I går kom du; skulle jag då i
dag låta dig irra omkring med oss
på vår färd, nu då jag själv går, jag
vet icke vart? Vänd tillbaka och för
dina bröder tillbaka med dig; må
nåd och trofasthet bevisas eder."
21 Men Ittai svarade konungen och
sade: "Så sant Herren lever, och
så sant min herre konungen lever:
på den plats, där min herre
konungen är, där vill ock din tjänare
vara, det må gälla liv eller död."
Rut 1: 16 f.
22 Då sade David till Ittai: "Kom
då och drag med." Och gatiten Ittai
drog med jämte alla sina män och
alla kvinnor och barn, som han
hade med sig.
23 Och hela landet grät högljutt,
när allt folket drog fram. Och då
nu konungen gick över bäcken
Kid-ron,* gick ock allt folket över och
tog vägen åt öknen. joh. i& i.
24 Bland de andra såg man ock
Sadok jämte alla leviterna, och de
buro med sig Guds förbundsark;
men de satte ned Guds ark -
varvid också Ebjatar kom ditupp - till
dess att allt folket hade hunnit
draga fram ur staden.
25 Då sade konungen till Sadok:
"För Guds ark tillbaka in i staden.
Om jag finner nåd för Herrens
ögon, låter han mig komma tillbaka,
så att jag åter får se honom och hans
boning. ps. 27: 4.
26 Men om han säger så: ’Jaghar
icke behag till dig* - se, då är jag
redo; han göre då med mig, såsom
honom täckes.
1 Sam. 3: 18. 2 Sam. 10: 12.
27 Och konungen sade till prästen
Sadok: "Du är ju siare; vänd
tillbaka till staden i frid. Och din son
Ahimaas och Ebjatars son Jonatan,
båda edra söner, må följa med eder.
1 Sam. 9:9. 2 Sam. 17: 17.
28 Se, jag vill dröja vid färjställena
i öknen, till dess att ett budskap
kommer från eder med
underrättelser till mig."
29 Då förde Sadok och Ebjatar
Guds ark tillbaka till Jerusalem och
stannade där.
30 Men David gick gråtande
uppför Oljeberget med överhöljt huvud
och bara fötter; och allt folket, som
följde med honom, hade ock höljt
över sina huvuden och gingo
ditupp under gråt.
2 Sam. 19:4. Est. 6: 12. Jer. 14:3 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
