Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nehemja - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 9: 23-35.
Nehemja.
668
folk och utskiftade lotter åt dem på
skilda håll; och de intogo Sihons
land, det land, som tillhörde
konungen i Hesbon, och det land, som
tillhörde Og, konungen i Basan.
4 Mos. 21: 21 f., 33 f.
23 Och du lät deras barn bliva
talrika såsom stjärnorna på
himme-len och förde dem in i det land,
varom du hade sagt till deras fäder,
att de skulle komma dit och taga
det i besittning, i Mos. i 5: 5. 22: n.
24 Så kommo då barnen och togo
landet i besittning, och du kuvade
för dem landets inbyggare,
kanané-erna, och gav dessa i deras hand,
både konungarna och folken där i
landet, så att de gjorde med dem
vad de ville. jos. io: i f.
25 Och de intogo befästa städer
och ett bördigt land och kommo i
besittning av hus, fulla med allt gott,
och av uthuggna brunnar, vingårdar,
olivplanteringar och fruktträd i
myckenhet; och de åto och blevo mätta
och feta och gjorde sig glada dagar
av ditt myckna goda. 5 Mos. 6: 10 f.
26 Men de blevo gensträviga och
satte sig upp mot dig och kastade
din lag bakom sin rygg och dräpte
dina profeter, som varnade dem och
ville omvända dem till dig; och de
gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
5 Mos. 32: 15 f.
27 Då gav du dem i deras
ovänners hand, så att dessa förtryckte
dem; men när de i sin nöds tid
ropade till dig, hörde du det från
himmelen, och efter din stora
barmhärtighet gav du dem frälsare, som
frälste dem ur deras ovänners hand.
Dom. 3: 9, 15. Ps. 106: 40 f.
28 När de så kommo till ro, gjorde
de åter vad ont var inför dig. Då
överlämnade du dem i deras
fienders hand, så att dessa fingo råda
över dem; men när de åter ropade
till dig, då hörde du det från him-
melen och räddade dem efter din
barmhärtighet, många gånger.
29 Och du varnade dem och ville
omvända dem till din lag; men de
voro övermodiga och hörde icke
på dina bud, utan syndade mot dina
rätter, om vilka det gäller, att den
människa, som gör efter dem, får
leva genom dem; de spjärnade emot
i gensträvighet, och voro
hårdnackade och ville icke höra.
3 Mos. 18: 5. Hes. 20: 11. Sak. 7: 11.
Rom. 10: 5. Gal. 3: 12.
30 Du hade fördrag med dem i
många år och varnade dem med din
Ande genom dina profeter, men de
lyssnade icke därtill; då gav du dem
i de främmande folkens hand.
2 Kon. 17: 13 f. 2 Krön. 36: 15 f.
31 Men i din stora barmhärtighet
gjorde du icke alldeles ände på dem
och övergav dem icke; ty du är en
nådig och barmhärtig Gud.
Jer. 30: 11. 46: 28.
32 Och nu, vår Gud, du store,
väldige och fruktansvärde Gud, du
som håller förbund och bevarar nåd,
nu må du icke akta för ringa all
den vedermöda, som har träffat oss,
våra konungar, våra furstar, våra
präster, våra profeter, våra fäder
och hela ditt folk, ifrån de
assy-riska konungarnas dagar ända till
denna dag.
33 Nej, du är rättfärdig vid allt
det som har kommit över oss; ty
du har visat dig trofast, men vi hava
varit ogudaktiga. Dan. 9: 7, 14.
34 Och våra konungar, våra furstar,
våra präster och våra fäder hava
icke gjort efter din lag och icke
aktat på dina bud och på de varningar,
som du har låtit komma till dem.
Dan. 9: 6, 8.
35 Och fastän de sutto i sitt eget
rike i det myckna goda, som du
hade givit dem, och i det rymliga
och bördiga land, som du hade upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
