Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Job - 21 Kapitlet. Jobs svar på Sofars andra tal: Vännerna borde besinna, att lidandet visst icke alltid faller på de ondas lott. - 22 Kapitlet. Elifas' tredje tal: Jobs lidanden äro straffet för forna obarmhärtighetssynder; må han omvända sig till Gud, så skall allt åter gå honom väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de ogudaktigas rådslag vare
fjärran ifrån mig!
Job 22: 18.
17
Men huru ofta utslocknar väl
de ogudaktigas lampa,
huru ofta händer det, att ofärd
kommer över dem,
och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18
De borde ju bliva såsom halm för vinden,
likt agnar, som stormen rycker bort.
Ps. 1: 4. 35: 5. Jes. 29: 5. Hos. 13: 3.
19
"Gud spar åt hans barn att lida
för hans ondska."
Ja, men honom själv borde han
vedergälla, så att han finge känna det.
2 Mos. 20: 5.
20
Med egna ögon borde han se sitt fall,
och av den Allsmäktiges vrede borde
han få dricka.
Ps. 75: 9. Jer. 25: 15 f.
21
Ty vad frågar han efter sitt hus,
när han själv är borta,
när hans månaders antal har nått
sin ände?
22
"Skall man då lära Gud förstånd,
honom som dömer över de högsta?"
Jes. 40: 13. Rom. 11: 34. 1 Kor. 2: 16.
23
Ja, den ene får dö i sin välmaktstid,
där han sitter i allsköns frid och ro;
24
hans stävor hava fått stå fulla
med mjölk,
och märgen i hans ben har bevarat
sin saft.
25
Den andre måste dö med bedrövad själ,
och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26
Tillsammans ligga de så i stoftet,
och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Pred. 9: 2 f.
27
Se, jag känner väl edra tankar
och de funder, med vilka I viljen
nedslå mig.
28
I spörjen ju: "Vad har blivit av
de höga herrarnas hus,
av hyddorna, där de ogudaktiga
bodde?"
29
Haven I då ej frågat dem som vida foro,
och akten I ej på deras vittnesbörd:
30
att den onde bliver sparad på
ofärdens dag
och bärgad undan på vredens dag?
31
Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg?
Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32
Och när han har blivit bortförd
till graven,
så vakar man sedan där vid kullen.
33
Ljuvligt får han vila under dalens torvor.
I hans spår drager hela världen fram;
före honom hava ock otaliga gått.
34
Huru kunnen I då bjuda mig
så fåfänglig tröst?
Av edra svar står allenast
trolösheten kvar.
Job 16: 2.
Elifas’ tredje tal: Jobs lidanden äro straffet för
forna obarmhärtighetssynder; må han omvända
sig till Gud, så skall allt åter gå honom väl.
Därefter tog Elifas från Teman till
orda och sade:
2
Kan en man bereda Gud något gagn,
så att det länder honom till gagn,
om någon är förståndig?
3
Har den Allsmäktige någon
båtnad av att du är rättfärdig
eller någon vinning av att du
vandrar ostraffligt?
Job 35: 7.
4
Är det för din gudsfruktans skull
som han straffar dig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
