- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Gamla testamentet /
860

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordspråksboken - 7 Kapitlet - 8 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 7:14-8:12.

Ordspråksboken.

860

14 "Tackoffer har jag haft att fram-

bära;
i dag har jag fått infria mina löften.

3 Mos. 3: 1 f.

15 Därför gick jag ut till att möta

dig,

jag ville söka upp dig, och nu har
jag funnit dig.

16 Jag har bäddat min säng med

sköna täcken,
med brokigt linne från Egypten.

17 Jag har bestänkt min bädd med

myrra,
med aloe och med kanel.

18 Kom, låt oss förnöja oss med

kärlek intill morgonen
och förlusta oss med varandra i
älskog.

19 Ty min man är nu icke
hemma,

han har rest en lång väg bort.

20 Sin pennningpung tog han med

sig;

först vid fullmånstiden kommer han
hem."

21 Så förleder hon honom med

allahanda fagert tal;
genom sina läppars halhet förför
hon honom.

22 Han följer efter henne med

hast,

lik oxen som går för att slaktas,
och lik fången som föres bort till

straffet för sin dårskap;

23 ja, han följer, till dess pilen ge-

nomborrar hans lever,
lik fågeln som skyndar till snaran,
utan att förstå att det gäller dess liv.

Ords. 5: 4 f.

24 Så hören mig nu, I barn,
och given akt på min muns tal.

25 Låt icke ditt hjärta vika av till

hennes vägar,

och förvilla dig ej in på hennes
stigar.

26 Ty många, som ligga slagna,

äro fällda av henne,

och stor är hopen av dem, hon har

dräpt.

27 Genom hennes hus gå
dödsrikets vägar,

de som föra nedåt till dödens
kamrar. Ords. 2: 18. 5: 5. 9: 18.

8 Kapitlet.

Fortsättning av inledningen: Vishetens
maningsrop.

Hör, visheten ropar,
och förståndet höjer sin röst.

2 Uppe på höjderna står hon,
vid vägen, där stigarna mötas.

3 Invid portarna, vid ingången till

staden,

där man träder in genom dörrarna,
höjer hon sitt rop:

4 Till eder, I män, vill jag ropa,
och min röst skall utgå till
människors barn.

5 Lären klokhet, I fåkunnige,
och I dårar, lären förstånd.

6 Hören, ty om höga ting vill jag

tala,

och mina läppar skola upplåta sig
till att säga vad rätt är.

7 Ja, sanning skall min mun tala,
en styggelse för mina läppar är ogud-

aktighet.

8 Rättfärdiga äro alla min muns

Ord; Ps. 119: 75, 151, 160.

i dem finnes intet falskt eller vrångt.

9 De äro alla sanna för den för-

ståndige

och rätta för dem, som hava funnit
kunskap.

10 Så tagen emot min tuktan hellre

än silver
och kunskap hellre än utvalt guld.

Job 28: 15 f. Ords. 3: 14 f. 16: 16.

11 Ty visheten är bättre än pär-

lor;

allt vad härligt, som finnes, går ej
upp emot henne.

12 Jag, visheten, är förtrogen med

klokheten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:52:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/gt/0860.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free