Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesaja - 63 Kapitlet - 64 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Jesaja.
Kap. 63: 10-64: 5.
Han lyfte dem upp och bar dem
alltjämt,
i forna tider.
2 Mos. 13: 21. 14: 19. 23: 20, 23. 32: 34.
Jes. 46: 4.
10 Men de voro gensträviga, och
de bedrövade
hans helige Ande;
därför förvandlades han till deras
fiende,
han själv stridde mot dem.
Ef. 4: 30.
11 Då tänkte hans folk på forna
tider,
de tänkte på Mose:
Var är nu han, som förde dem upp
ur havet,
jämte herdarna för hans hjord?
Var är han, som lade i deras bröst
sin helige Ande,
2 Mos. 14: 29. 4 Mos. 11: 25. Ps. 77: 21.
12 var är han, som lät sin härliga
arm gå fram
vid Moses högra sida,
han som klöv vattnet framför dem
och så gjorde sig ett evigt namn,
13 han som lät dem färdas genom
djupen,
såsom hästar färdas genom öknen,
utan att stappla?
14 Likasom när boskapen går ned
i dalen,
så fördes de av Herrens Ande till
ro.
Ja, så ledde du ditt folk
och gjorde dig ett härligt namn.
15 Skåda ned från himmelen och
se härtill
från din heliga och härliga boning.
Var äro nu din nitälskan och dina
väldiga gärningar,
var är ditt hjärtas varkunnsamhet
och din barmhärtighet?
De hålla sig tillbaka från mig.
5 Mos. 26: 15. Ps. 80: 15. Bar 2: 16.
16 Du är ju dock vår fader;
ty Abraham vet icke av oss,
och Israel känner oss icke.
Men du, Herre, är vår fader;
"vår förlossare av evighet", det är
ditt namn.
Pred. 9: 5. Jes. 43:3, 11. 64:8. Mal. 2: 10.
17 Varför, o Herre, låter du oss
då. gå vilse från dina vägar
och förhärdar våra hjärtan, så att
vi ej frukta dig?
Vänd tillbaka för dina tjänares skull,
för din arvedels stammars skull.
2 Mos. 32: 13.
18 Allenast helt kort fick ditt he-
liga folk behålla sin besittning;
våra ovänner trampade ned din
helgedom. Ps. 74: 7. 79: 1.
19 Det är oss nu så, som om du
aldrig hade varit herre över
oss,
som om vi ej hade blivit uppkallade
efter ditt namn.
o
64 Kap i (let.
Israels klagan.
att du läte himmelen rämna
y och före hitned,
så att bergen skälvde inför dig,
Dom. 5: 4 f. Ps. 68: 8 f.
2 likasom när ris antändes av eld
och vatten genom eld bliver sjudande,
så att du gjorde ditt namn kunnigt
bland dina ovänner
och folken darrade för dig!
3 O, att du före hitned
med underbara gärningar, som vi
icke kunde vänta,
så att bergen skälvde inför dig!
4 Aldrig någonsin har man ju hört,
aldrig har något öra förnummit,
aldrig har något öga sett en annan
Gud än dig
handla så mot dem, som vänta efter
honom.
5 Du kom dem till mötes, som
övade rättfärdighet med fröjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
