- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Gamla testamentet /
1016

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jeremia - 7 Kapitlet - 8 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 7:32-8; 11.

Jeremia.

1016

rar i eld, fastän jag aldrig har bjudit
eller ens tänkt mig något sådant.

3 Mos. 18:21. 5 Mos. 18: 10. 2 Kon. 23: 10.
2 Krön. 33: 6. Jer. 19:5 f.

32 Se, därför skola dagar komma,
säger Herren, då man icke mer skall
säga "Tofet" eller "Hinnoms sons
dal", utan "Dråpdalen", och då man
skall begrava i Tofet, därför att
ingen annan plats finnes.

Jer. 19: 11.

33 Ja, detta folks döda kroppar
skola bliva mat åt himmelens fåglar
och markens djur, och ingen skall
skrämma bort dem.

Jer. 34: 20.

34 Och i Juda städer och på
Jerusalems gator skall jag göra slut på
fröjderop och glädjerop, på rop för
brudgum och rop för brud, ty
landet skall bliva ödelagt.

Jes. 24: 7 f. Jer. 16: 9. 25: 10. 33: 11.
Hes. 26: 13. Hos. 2: 11. Bar. 2:23.

8 Kapitlet.

Dom över obotfärdigheten.

På den tiden, säger Herren, skall
man kasta Juda konungars och
furstars ben och prästernas och
profeternas ben och Jerusalems
invånares ben ut ur deras gravar

Bar. 2: 24.

2 och kringströ dem inför solen
och månen och himmelens hela
härskara, som de hava älskat, tjänat
och efterföljt, sökt och tillbett; man
skall icke sedan samla dem tillhopa
eller begrava dem, utan de skola
bliva gödsel på marken.

5 Mos. 4: 19. 17: 3. 2 Kon. 21: 3.

3 Och alla kvarblivna, de som
lämnas kvar av detta onda släkte,
skola hellre vilja dö än leva, vilka
än de orter må vara, dit dessa
kvar-lämnade bliva fördrivna av mig,
säger Herren Sebaot.

4 Du skall ock säga till dem: Så
säger Herren:

Om någon faller, står han ju upp

igen;

om någon går bort, vänder han
ju tillbaka.

5 Varför går det då bort
i beständig avfällighet,
detta folk i Jerusalem.

Varför hålla de fast vid sitt svek
och vilja icke vända tillbaka?

6 Jag har givit akt och hört,
huru de talade vad orätt är;

ingen enda finnes,

som ångrar sin ondska,

ingen säger: "Vad har jag gjort!"

Alla löpa de bort, lika hästar,

som rusa åstad i striden.

7 Till och med hägern under him-

melen

känner ju sin bestämda tid,
och turturduvan, svalan och tranan

taga i akt tiden för sin återkomst;
mitt folk däremot

känner ej Herrens rätter.

Jes. 1:3.

8 Huru kunnen I då säga: "Vi äro

visa

och hava Herrens lag ibland oss"?
Icke så, de skriftlärdes lögnpenna
har förvandlat den i lögn.

9 Sådana visa skola komma på

skam,

komma till korta och bliva snärjda.
De hava ju förkastat Herrens ord;
vari äro de då visa?

5 Mos. 4: 6. Job 5: 13. 1 Kor. 3: 19.

10 Så skall jag nu giva deras hust-

rur åt andra

och deras åkrar åt erövrare.
Ty alla, både små och stora,

söka orätt vinning;
både profeter och präster

fara allasammans med lögn,

Jes. 56: 11. Jer. 6: 12 f.

11 de taga det lätt med helandet
av dottern mitt folks skada,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:52:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/gt/1016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free