Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hesekiel - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Hesekiel.
Kap. 3:4-22.
och den var i min mun söt såsom
honung. Ps. 19: 11. Jer. 15: 16.
4 Och han sade till mig: "Du
människobarn, gå bort till Israels hus
och tala till dem med mina ord.
5 Ty du bliver ju icke sänd till
ett folk med obegripligt språk och trög
tunga, utan till Israels hus,
6 icke till mångahanda folk med
obegripligt språk och trög tunga,
vilkas tal du icke förstår;
sannerligen, sände jag dig till sådana, så
skulle de höra på dig.
7 Men Israels hus vill icke höra
på dig, ty de vilja icke höra på mig;
hela Israels hus har hårda pannor
och förhärdade hjärtan. Hes. 2: 4.
8 Men se, jag gör ditt ansikte hårt
såsom deras ansikten och din panna
hård såsom deras pannor.
Jer. 1: 18. Mik. 3: 8.
9 Ja, jag gör din panna hård
såsom diamant, hårdare än flinta. Du
skall icke frukta för dem och icke
förfäras för dem, då de nu äro ett
gensträvigt släkte." Hes. 2: 6.
10 Och han sade till mig: "Du
människobarn, allt vad jag talar till
dig skall du upptaga i ditt hjärta
och höra med dina öron.
11 Och gå bort till dina fångna
landsmän, och tala till dem och säg
till dem: ’Så säger Herren, Herren’
evad de nu höra därpå eller icke."
12 Och en andekraft lyfte upp mig,
och jag hörde bakom mig ljudet av
ett väldigt dån: "Lovad vare
Herrens härlighet, där varest den är!",
13 så ock ljudet av väsendenas
vingar, som rörde vid varandra, och
ljudet av hjulen jämte dem och
ljudet av ett väldigt dån.
14 Och en andekraft lyfte upp mig
och förde mig bort, och jag färdades
åstad, bedrövad och upprörd i min
ande, och Herrens hand var stark
Över mig. Jer. 15: 17.
15 Och jag kom till de fångna i
Tel-Abib, till dem som bodde vid
strömmen Kebar, till den plats där
de bodde; och jag satt där ibland
dem i sju dagar, försänkt i djup sorg.
16 Men efter sju dagar kom
Herrens ord till mig; han sade:
17 "Du människobarn, jag har satt
dig till en väktare för Israels hus,
för att du å mina vägnar skall varna
dem, när du hör ett ord från min
mun. Jer. 6: 17 Hes. 33: 7 f.
18 Om jag säger till den
ogudak-tige: ’Du måste dö’, och du då icke
varnar honom, ja, om du icke säger
något till att varna den ogudaktige
för hans ogudaktiga väg och rädda
hans liv, då skall väl den ogudaktige
dö genom sin missgärning, men hans
blod skall jag utkräva av din hand.
19 Men om du varnar den
ogudaktige och han likväl icke vänder
om från sin ogudaktighet och sin
ogudaktiga väg, då skall visserligen,
han dö genom sin missgärning, men
du själv har räddat din själ.
20 Och om en rättfärdig man
vänder om från sin rättfärdighet och
gör vad orätt är, så skall jag lägga
en stötesten i hans väg, och han
skall dö. Om du då icke har
varnat honom, så skall han väl dö
genom sin synd, och den rättfärdighet,
som han förr har övat, skall icke
varda ihågkommen, men hans blod
skall jag utkräva av din hand.
Hes. 18: 24. 33: 12 f.
21 Men om du har varnat den
rättfärdige, för att han, den rättfärdige,
icke skall synda, och han så
avhåller sig från synd, då skall han
förvisso få leva, därför att han lät
varna sig, och du själv har då
räddat din själ."
22 Och Herrens hand kom där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
