- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Gamla testamentet /
1231

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jona - 1 Kapitlet - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1231

Jon a.

Kap. 1:13-3:4.

mig och kasten mig i havet, så skall
havet stillas för eder; ty jag vet, att
det är för min skull som denna
starka storm har kommit över eder."

13 Och männen strävade med all
makt att komma tillbaka till land,
men de kunde icke; ty havet
stormade mer och mer emot dem.

14 Då ropade de till Herren och
sade: "Ack Herre, låt oss icke
förgås för denne mans själs skull, och
låt icke oskyldigt blod komma över
oss. Ty du, Herre, har gjort
såsom dig täcktes."

15 Därefter togo de Jona och
kastade honom i havet. Då lade sig
havets raseri.

16 Och männen betogos av stor
fruktan för Herren, och de offrade
slaktoffer åt Herren och gjorde
löften.

2 Kapitlet

Jonas bön i fiskens buk.

Men Herren sände en stor fisk,
som slukade upp Jona. Och
Jona var i fiskens buk tre dagar och
tre nätter.

Matt. 12: 40. 16: 4. Luk. 11: 29 f.

2 Och Jona bad till Herren, sin
Gud, i fiskens buk.

3 Han sade:

"Jag åkallade Herren i min nöd,

och han svarade mig;
från dödsrikets buk ropade jag,
och du hörde min röst.

Ps. 77: 3 f. 120: 1. 130: 1.

4 Du kastade mig i djupet, mitt i

havet,

och strömmen omslöt mig,
alla dina svallande böljor
gingo över mig.

Ps. 42: 8.

5 Jag tänkte då: ’Jag är bortdriven
ifrån dina ögon.1

Men jag skall åter få skåda upp
mot ditt heliga tempel.

Ps. 31: 23.

6 Vatten omvärvde mig in på livet,
djupet omslöt mig;

sjögräs omsnärjde mitt huvud.

Ps. 18: 5. 69: 2 f.

7 Till bergens grund sjönk jag ned,
jordens bommar slöto sig bakom

mig för evigt.
Men du förde min själ upp ur

graven,
Herre, min Gud.

Ps. 30: 4.

8 När min själ försmäktade i mig,
då tänkte jag på Herren,

och min bön kom till dig,
i ditt heliga tempel.

9 De som hålla sig till fåfängliga

avgudar,
de låta sin nåds Gud fara.

5 Mos. 32: 21. Ps. 31: 7. 144: 2.

10 Men jag vill offra åt dig,
med högljudd tacksägelse;

vad jag har lovat vill jag infria;
frälsningen är hos Herren!"

Ps. 3: 9. 50: 14. 116: 7.

11 Och på Herrens befallning
kastade fisken upp Jona på land.

3 Kapitlet.

Jona i Nineve.

Och Herrens ord kom för andra
gången till Jona; han sade:

2 "Stå upp och begiv dig till
Nineve, den stora staden, och predika
för den vad jag skall tala till dig."

Jon. 1: 2.

3 Då stod Jona upp och begav sig
till Nineve, såsom Herren hade
befallt. Men Nineve var en stor stad
inför Gud, tre dagsresor lång.

4 Och Jona begav sig på väg in
i staden, en dagsresa, och predikade
och sade: "Det dröjer ännu fyrtio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:52:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/gt/1231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free