Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Evangelium enligt Johannes. Kap. 10:17-40.
17 Därför älskar Fadern mig, att
jag giver mitt liv - för att sedan
taga igen det.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan
jag giver det av fri vilja. Jag har
makt att giva det, och jag har makt
att taga igen det. Det budet har jag
fått av min Fader."
Joh. 5: 26. 19: 11.
19 För dessa ords skull uppstodo
åter stridiga meningar bland judarna.
Joh. 7: 43. 9: 16.
20 Många av dem sade: "Han är
besatt av en ond ande och är från
sina sinnen. Varför hören I på
honom?"
Mark. 3: 21. Joh. 7: 20. 8: 48, 52.
21 Andra åter sade: "Sådana ord
talar icke den, som är besatt. Icke
kan väl en ond ande öppna blindas
ögon?"
22 Därefter inföll
tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu
Vinter, 1 Mack. 4:59.
23 och Jesus gick fram och åter i
Salomos pelargång i helgedomen.
Apg. 3: 11.
24 Då samlade sig judarna omkring
honom och sade till honom: "Huru
länge vill du hålla oss i ovisshet?
Om du är Messias, så säg oss det
Öppet." Luk. 22: 67 f.
25 Jesus svarade dem: "Jag har
sagt eder det, men I tron mig icke.
De gärningar, som jag gör i min
Faders namn, de vittna om mig.
Joh. 5: 36.
26 Men I tron mig icke, ty I aren
icke av mina får. joh. 8: 45 f.
27 Mina får lyssna till min röst,
och jag känner dem, och de följa
mig.
28 Och jag giver dem evigt liv,
och de skola aldrig någonsin förgås,
och ingen skall rycka dem ur min
hand. Joh. 5: 24. Il: 25 f. 17: 12.
29 Min Fader, som har givit mig
dem, är större än alla, och ingen
kan rycka dem ur min Faders hand.
Joh. 14: 28.
30 Jag och Fadern äro ett."
Joh. 14: 9 f. 17: 11, 22.
31 Då togo judarna åter upp
stenar för att stena honom.
Joh. 8: 59.
32 Men Jesus sade till dem: "Många
goda gärningar, som komma från
min Fader, har jag låtit eder se.
För vilken av dessa gärningar är
det, som I viljen stena mig?"
33 Judarna svarade honom: "Det
är icke för någon god gärnings skull,
som vi vilja stena dig, utan därför
att du hädar och gör dig själv till
Gud, du som är en människa."
Joh. 5: 18.
34 Jesus svarade dem: "Det är ju
så skrivet i eder lag:
’Jag har sagt, att I aren gudar/
Ps. 82: 6.
35 Om han nu har kallat för gudar
dem, som Guds ord kom till - och
skriften kan ju icke bliva om intet -
Matt. 5: 17 f.
36 huru kunnen då I, på den grund
att jag har sagt mig vara Guds Son,
anklaga mig för hädelse, mig som
Fadern har helgat och sänt i
världen?
37 Gör jag icke min Faders
gärningar, så tron mig icke.
38 Men gör jag dem, så tron
gärningarna, om I än icke tron mig;
då skolen I fatta och förstå, att
Fadern är i mig, och att jag är i
Fadern." Joh. 14: 10 f. 17: 21 f.
39 Då ville de åter gripa honom,
men han gick sin väg, undan deras
händer. joh. 7: 30.
40 Sedan begav han sig åter bort
till det ställe på andra sidan Jordan,
där Johannes först hade döpt, och
stannade kvar där. joh. i: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
