Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlagärningarna - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Apostlagärningarna.
Kap. 12:5-21.
att efter påsken ställa honom fram
inför folket.
5 Under tiden förvarades Petrus i
fängelset, men församlingen bad
enträget till Gud för honom.
Matt. 18: 19. Jak. 5: 16. ?
6 Natten före den dag, då Herodes
tänkte draga honom inför rätta, låg
Petrus och sov mellan två krigsmän,
fängslad med två kedjor; och
utanför dörren voro väktare utsatta till
att bevaka fängelset.
7 Då stod plötsligt en Herrens
ängel där, och ett sken lyste i
rummet. Och han stötte Petrus i sidan
och väckte honom och sade: "Stå
nu strax upp"; och kedjorna föllo
ifrån hans händer. Apg. 5: 19.
8 Ängeln sade ytterligare till honom:
"Omgjorda dig, och tag på dig dina
sandaler." Och han gjorde så.
Därefter sade ängeln till honom: "Tag
din mantel på dig och följ mig."
9 Och Petrus gick ut och följde
honom; men han förstod icke, att
det, som skedde genom ängeln, var
något verkligt, utan trodde, att det
var en syn han såg.
10 När de så hade gått genom
första och andra vakten, kommo de
till järnporten, som ledde ut till
staden. Den öppnade sig för dem
av sig själv, och de trädde ut och
gingo en gata fram; och i detsamma
försvann ängeln ifrån honom.
Apg. 16: 26.
11 När sedan Petrus kom till sig
igen, sade han: "Nu vet jag och är
förvissad om, att Herren har utsänt
sin ängel och räddat mig ur Herodes’
hand och undan allt det, som det
judiska folket hade väntat sig."
12 När han alltså hade förstått,
huru det var, gick han till det hus,
där Maria bodde, hon som var
moder till den Johannes, som ock kal-
lades Markus; där voro ganska många
församlade och bådo.
Apg. 13: 5, 13. 15: 37 f.
13 Då han nu klappade på
portdörren, kom en tjänsteflicka, vid
namn Rode, för att höra vem det
var.
14 Och när hon kände igen Petrus’
röst, öppnade hon i sin glädje icke
porten, utan skyndade in och
berättade, att Petrus stod utanför porten.
15 Då sade de till henne: "Du är
från dina sinnen." Men hon
bedyrade, att det var såsom hon hade
sagt. Då sade de: "Det är väl hans
ängel."
16 Men Petrus fortfor att klappa;
och när de öppnade, sågo de med
häpnad, att det var han.
17 Och han gav tecken åt dem
med handen, att de skulle tiga, och
förtäljde för dem, huru Herren hade
fört honom ut ur fängelset. Och
han tillade: "Låten Jakob och de
andra bröderna få veta detta."
Sedan gick han därifrån och begav sig
till en annan ort.
18 Men när det hade blivit dag,
uppstod bland krigsmännen en ganska
stor oro och undran över vad som
hade blivit av Petrus.
19 När så Herodes ville hämta
honom men icke fann honom,
anställde han rannsakning med
väktarna och bjöd, att de skulle föras
bort till bestraffning. Därefter for
han ned från Judeen till Cesarea
och vistades sedan där.
20 Men han hade fattat stor ovilja
mot tyrierna och sidonierna. Dessa
infunno sig nu gemensamt hos
honom; och sedan de hade fått Blastus,
konungens kammarherre, på sin sida,
bådo de om fred, ty deras land hade
sin näring av konungens.
21 På utsatt dag klädde sig då
Herodes i konungslig skrud och satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
