Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulus’ brev till romarna - 8 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 8: 15-34. Paulus1 brev till romarna.
250
15 I haven ju icke fått en
träldo-mens ande, så att I åter skullen
känna fruktan; I haven fått en
bar-naskapets ande, i vilken vi ropa:
"Abba! Fader!"
Gal. 3: 26. 4: 6 f. 2 Tim. 1: 7. 1 Joh. 4: 18.
16 Anden själv vittnar med vår
ande, att vi äro Guds barn.
2 Kor. 1: 22. 5: 5. Ef. 1: 13. 4: 30.
17 Men äro vi barn, så äro vi ock
arvingar nämligen Guds arvingar och
Kristi medarvingar, om vi eljest lida
med honom, för att också med
honom bliva förhärligade. Matt. 5: n.
Apg. 14: 22. 2 Tim. 2: 11 f. Upp. 21: 7.
18 Ty jag håller före, ätt denna
tidens lidanden intet betyda i
jämförelse med den härlighet, som
kommer att uppenbaras på oss.
2 Kor. 4: 17 f. Fil. 3: 20 f. Kol. 3: 4.
1 Petr. 1: 6 f. 4: 13. 1 Joh. 3: 2.
19 Ty skapelsens trängtan sträcker
sig efter Guds barns uppenbarelse.
20 Skapelsen har ju blivit lagd
under förgängligheten, icke av eget val,
utan för dens skull, som lade den
därunder; dock så, att en
förhoppning Skulle finnas. 1 Mos. 3: 17 f.
21 att också skapelsen en gång
skall bliva frigjord ifrån sin träldom
under förgängelsen och komma till
den frihet, som tillhör Guds barns
härlighet. 2 Petr. 3: 13. Upp. 21: 5.
22 Vi veta ju, att ännu i denna
stund hela skapelsen samfällt suckar
och våndas.
23 Och icke den allenast; också vi
själva, som hava fått Anden såsom
förstlingsgåva, också vi sucka inom
oss och bida efter barnaskapet, vår
kropps förlossning.
Luk. 20: 36. 2 Kor. 5: 2 f. Gal. 5: 5.
24 Ty i hoppet äro vi frälsta. Men
ett hopp, som man ser fullbordat,
är icke mer ett hopp; huru kan
någon hoppas det, som han redan ser?
2 Kor. 5: 7. Hebr. 11: 1
25 Om vi nu hoppas på det, som
vi icke se, så bida vi därefter med
ståndaktighet.
26 Så kommer ock Anden vår
svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen
böra bedja om, det veta vi icke, men
Anden själv manar gott för oss med
outsägliga suckar.
27 Och han, som rannsakar
hjärtan, han vet, vad Anden menar, ty
det är efter Guds behag, som han
manar gott för de heliga.
1 Krön. 28: 9. Jer. 11: 20.
28 Men vi veta, att för dem, som
älska Gud, samverkar allt till det
bästa, för dem, som äro kallade
efter hans rådslut.
Vish. 16: 24. Ef. 1: 4 f., 11. 3: 11.
29 Ty dem, som förut hava blivit
kända av honom, dem har han ock
förut bestämt till att bliva hans Sons
avbilder, honom lika, så att denne
skulle bliva den förstfödde bland
många bröder.
Rom. 11:2. 1 Kor. 8:3. 13:12. Gal. 4:9.
Kol. 1: 15 f. Hebr. 1: 6.
30 Och dem som han har förut
bestämt, dem kallar han ock, och dem
som han har kallat, dem
rättfärdig-gör han ock, och dem som han har
rättfärdiggjört, dem förhärligar han
ock.
Joh. 17: 22 f. Rom. 3: 24. 2 Tim. 1: 9.
31 Vad skola vi nu säga härom?
Är Gud för oss, vem kan då vara
emot OSS? Ps. 56: 12. 118: 6.
32 Han, som icke har skonat sin
egen Son, utan utgivit honom för
oss alla, huru skulle han kunna
annat än också skänka oss allt med
honom?
Jes. 53: 5. Joh. 3: 16. Rom. 4:25. 5:6, 9.
33 Vem vill anklaga Guds utvalda?
Gud är den, som rättfärdiggör.
Jes., 50: 8 f.
34 Vem är den, som vill fördöma?
Kristus Jesus är den, som har dött,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
