Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulus’ första brev till korintierna - 11 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Paulus’ första brev till korintierna. Kap. 11:15-34.
15 men att det länder en kvinna
till ära, om hon har långt hår?
Håret är ju henne givet såsom slöja.
16 Om nu likväl någon vill vara
genstridig, så må han veta, att vi
för vår del icke hava en sådan
sedvänja, ej heller andra Guds
församlingar. 1 Tim. 6: 3 f.
17 Detta bjuder jag eder nu. Men
vad jag icke kan prisa är, att I
kommen tillsammans, icke till förbättring,
utan till försämring.
18 Ty först och främst hör jag
sägas, att vid edra församlingsmöten
söndringar yppa sig bland eder. Och
till en del tror jag, att så är.
1 Kor. 1: 10 f.
19 Ty partier måste ju finnas bland
eder, för att det skall bliva
uppenbart, vilka bland eder som hålla
provet.
Matt. 18: 7. Luk. 17: 1. 1 Joh. 2: 19.
20 När I alltså kommen
tillsammans med varandra, kan ingen
Herrens måltid hållas;
21 ty vid måltiden tager var och
en i förväg själv den mat han har
medfört, och så får den ene hungra,
medan den andre får för mycket.
22 Haven I då icke edra hem, där
I kunnen äta och dricka? Eller är
det så, att I förakten Guds
församling och viljen komma dem att
blygas, som intet hava? Vad skall jag
då säga till eder? Skall jag prisa
eder? Nej, i detta stycke prisar jag
eder icke. jak. 2: 5 f.
23 Ty jag har från Herren
undfått detta, som jag ock har meddelat
eder: I den natt, då Herren Jesus
blev förrådd, tog han ett bröd
Matt. 26: 26 f. Mark. 14: 22 f. Luk. 22: 19 f.
24 och tackade Gud och bröt det
och sade: "Detta är min lekamen,
som varder utgiven för eder. Gören
detta till min åminnelse."
25 Sammalunda tog han ock kalken,
efter måltiden, och sade: "Denna
kalk är det nya förbundet i mitt blod.
Så ofta I dricken den, så gören detta
till min åminnelse."
2 Mos. 24: 8. Jer. 31: 31 f. Sak. 9: 11.
26 Ty så ofta I äten detta bröd
och dricken kalken, förkunnen I
Herrens död, till dess att han
kommer. Joh. 14: 3. Apg. 1: 11.
27 Den som nu på ett ovärdigt
sätt äter detta bröd eller dricker
Herrens kalk, han försyndar sig på
Herrens lekamen och blod.
28 Pröve då människan sig själv
och äte så av brödet och dricke så
av kalken. 2 Kor. 13:5.
29 Ty den som äter och dricker,
utan att göra åtskillnad mellan
Herrens lekamen och annan spis, han
äter och dricker en dom över sig.
30 Därför finnas ock bland eder
många, som äro svaga och sjuka,
och ganska många äro avsomnade.
31 Om vi ginge till doms med oss
själva, så bleve vi icke dömda.
Ps. 32: 5. Ords. 28: 13.
32 Men då vi nu bliva dömda, så
är detta en Herrens tuktan, som
drabbar oss, för att vi icke skola
bliva fördömda tillika med världen.
Hebr. 12: 5 f.
33 Alltså, mina bröder, när I
kommen tillsammans för att hålla
måltid, så vanten på varandra.
34 Om någon är hungrig, då må
han äta hemma, så att eder
sammankomst icke bliver eder till en
dom.
Om det övriga skall jag förordna,
när jag kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
