Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulus’ första brev till tessalonikerna - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2; 14-3:12. Paulus’ första brev till tessalonikerna.
330
14 I, käre bröder, haven ju blivit
efterföljare till de Guds församlingar
i Kristus Jesus, som äro i Judeen.
Ty I haven av edra egna landsmän
fått lida detsamma, som de hava
lidit av judarna -
15 av dem som dödade både
Herren Jesus och profeterna och
förjagade oss, och som äro misshagliga
för Gud och fiender till alla
människor,
Matt. 23: 34 f. Luk. 13: 33 f. Apg. 7: 52.
16 i det att de söka hindra oss att
tala till hedningarna, så att dessa
kunna bliva frälsta. Så uppfylla de
alltjämt sina synders mått. Dock,
vredesdomen har kommit över dem
i all sin stränghet.
1 Mos. 15: 16. Matt. 23: 32. Apg. 13: 45. 14: 2,
19. 17: 5, 13. 18: 5 f. 19:9. 22: 21 f.
17 Men då vi nu hava måst vara
skilda från eder, käre bröder -
visserligen allenast för en kort tid
och i utvärtes måtto, icke till hjärtat
- hava vi blivit så mycket mer
angelägna att få se edra ansikten och
känt stor åstundan därefter.
Rom. 1: 11. 1 Tess. 3: 6.
18 Ty vi hava varit redo att komma
till eder - jag, Paulus, för min del
både en och två gånger - men
Satan har hindrat oss.
19 Ty vem är vårt hopp och vår
glädje och vår berömmelses krona
inför vår Herre Jesus vid hans
till-kommelse, vem, om icke just I?
2 Kor. 1: 14. Fil. 2: 16. 4: 1. 2 Tess. 1:4.
20 Ja, I aren vår ära och vår glädje.
3 Kapitlet.
Paulus, som icke själv har kunnat besöka ies-
salonikerna, har sänt Timoteus till dem och
gläder sig nu över de underrättelser, som denne
har fört med sig tillbaka.
Därför, när vi icke mer kunde
uthärda, beslöto vi att stanna
ensamma kvar i Aten Apg. 17: 15.
2 och sände åstad Timoteus, vår
broder och Guds tjänare vid
förkunnandet av evangelium om Kristus,
för att han skulle styrka och
uppmuntra eder i eder tro,
3 så att ingen bleve vacklande
under dessa lidanden. Ty I veten
själva, att sådana äro oss förelagda.
Ef. 3: 13. 2 Tess. 1: 4. 2 Tim. 3: 12.
1 Petr. 4: 13.
4 Redan när vi voro hos eder, sade
vi ju eder förut, att vi skulle komma
att utstå lidanden. Så har nu ock
skett, det veten I. Apg. 14: 22.
5 Det var också därför, som jag
sände honom åstad, när jag icke
mer kunde uthärda; ty jag ville veta
något om eder tro, eftersom jag
fruktade, att frestaren till äventyrs hade
så frestat eder, att vårt arbete skulle
bliva utan frukt. ni. 2: 16.
6 Men nu, då Timoteus har kommit
till oss från eder och förkunnat för
oss det glada budskapet om eder
tro och kärlek och sagt oss, att I
alltjämt haven oss i god hågkomst,
och att I längten efter att se oss,
likasom vi längta efter eder,
Apg. 18: 5. 1 Tess. 2: 17.
7 nu hava vi i fråga om eder, käre
bröder, genom eder tro fått hugnad
i all vår nöd och allt vårt lidande.
8 Ty nu leva vi, eftersom I stan
fasta i Herren.
9 Ja, huru skola vi nog kunna tacka
Gud för eder, till gengäld för all
den glädje, som vi genom eder hava
inför vår Gud?
10 Natt och dag är det vår
innerligaste bön, att vi må få se edra
ansikten och avhjälpa vad som kan
brista i eder tro. Rom. i: 10 f.
11 Men vår Gud och Fader själv
och vår Herre Jesus må för oss
jämna vägen till eder.
12 Och eder må Herren giva en
allt större och mer överflödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
