Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus’ första brev - 4 Kapitlet - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Petrus’ första brev.
Kap. 4: 10-5:5.
10 och tjänen varandra, var och
en med den nådegåva han har
undfått, såsom goda förvaltare av Guds
mångfaldiga nåd.
Matt. 25:14 f. Luk. 12:42 f. 1 Kor. 12:4.
2 Kor. 8: 12. Tit. 1: 7.
11 Om någon talar, så vare hans
tal i enlighet med Guds ord; om
någon har en tjänst, så sköte han
den efter måttet av den kraft, som
Gud förlänar, så att Gud i allt
bliver ärad genom Jesus Kristus.
Honom tillhör äran och väldet i
evigheternas evigheter, amen.
Rom. 12: 6 f. 1 Kor. 10: 31. 2 Kor. 2: 17.
12 Mina älskade, förundren eder
icke över den luttringseld, som är
tänd bland eder, och som I till eder
prövning masten genomgå, och
menen icke, att därmed något
förunderligt vederfares eder;
Jes. 48: 10. 1 Petr. 1: 6 f.
13 utan ju mer I fån dela Kristi
lidanden, dess mer mån I glädja eder,
för att I ock mån kunna glädjas och
fröjda eder vid hans härlighets
uppenbarelse. Apg. 5: 41. Rom. 8: 17 f.
Fil. 3: 10 f. Kol. 1: 24. 2 Tim. 2: 10.
14 Saliga aren I, om I för Kristi
namns skull bliven smädade, ty
härlighetens Ande, Guds Ande, vilar då
Över eder. Ps. 89: 51 f. 1 Petr. 3: 14.
15 Det må nämligen icke ske, att
någon av eder får lida såsom
dråpare eller tjuv eller illgärningsman,
eller därför, att han blandar sig i,
vad honom icke vidkommer.
Ef. 4: 28. 1 Petr. 2: 20.
16 Men om någon får lida, för att
han är en kristen, då må han icke
blygas, utan prisa Gud för detta
namns skull. fh. i: 29.
17 Ty tiden är inne, att domen
skall begynna, och det på Guds hus;
men om begynnelsen sker med oss,
vad bliver då änden för dem, som
icke hörsamma Guds evangelium?
Jes. 10: 12. Jer. 49: 12. Hes. 9: 6.
2 Tess. 1: 8.
18 Och om den rättfärdige med
knapp nöd bliver frälst, "huru skall
det då gå den ogudaktige och
syndaren?" Ords. 11: 31. Luk. 23: 31.
19 Alltså, de som efter Guds vilja
få lida, de må anbefalla sina själar
åt sin trofaste Skapare, allt under
det att de göra, vad gott är.
Ps. 31: 6. Luk. 23: 46. Apg. 7: 59.
5 Kapitlet.
De äldstes och de yngres plikter. Förmaning
till ödmjukhet och vaksamhet. Hälsningar och
slutönskan.
Till de äldste bland eder ställer jag
nu denna förmaning, jag som
själv är en av de äldste och en, som
vittnar om Kristi lidanden, och som
jämväl har del i den härlighet, som
kommer att uppenbaras:
Apg. 11: 30. Rom. 8: 17 f. Upp. 1: 9.
2 Våren herdar för Guds hjord,
som I haven i eder vård; våren det
icke av tvång, utan av fri vilja, icke
för slem vinnings skull, utan med
villigt hjärta. joh. 21: 15 f.
Apg. 20: 28. 1 Tim. 3: 3. Tit. 1: 7.
3 Uppträden icke såsom herrar
över edra församlingar, utan bliven
föredömen för hjorden.
2 Kor. 1: 24. 1 Tim. 4: 12.
4 Då skolen I, när Överherden
uppenbaras, undfå härlighetens
oför-vissneliga segerkrans. jes. 40: n.
Joh. 10: 11. i Kor. 9: 25. 2 Tim. 4: 8.
Hebr. 13: 20. 1 Petr. 1: 4. Jak. 1: 12.
5 Så skolen I ock, I yngre, å eder
sida underordna eder de äldre.
Iklä-den eder alla, i umgängeisen med
varandra, ödmjukheten såsom en
tjänardräkt. Ty
"Gud står emot de högmodiga,
men de ödmjuka giver han nåd".
Job 22: 29. Ords. 3: 34. Syr. 3: 18.
Matt. 23: 12. Joh. 13: 14. Rom. 12: 10, 16.
Ef. 5: 21. Fil. 2: 3. Jak. 4: 6, 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
