Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes’ uppenbarelse - 9 Kapitlet - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Johannes’ uppenbarelse. Kap. 9:18-10:11.
eldröda och mörkblå och svavelgula
pansar; och hästarna hade huvuden
såsom lejon, och ur deras gap gick
ut eld och rök och svavel.
18 Av dessa tre plågor - av
elden och röken och svavlet, som gick
ut ur deras gap - dödades
tredjedelen av människorna.
19 Ty hästarnas makt låg i deras
gap och i deras svansar. Deras
svansar liknade nämligen ormar och hade
huvuden, och med dem var det, som
de gjorde skada.
20 Men de återstående människorna,
de som icke hade blivit dödade
genom dessa plågor, gjorde icke
bättring; de vände sig icke ifrån
belä-tena, som de hade gjort med egna
händer, och upphörde icke att
tillbedja onda andar och avgudar av
guld och silver och koppar och sten
och trä, som varken kunna se eller
höra eller gå. ps. 135: \s f.
Dan. 5: 4. 1 Kor. 10: 20. Upp. 16: 9 f.
21 De gjorde icke bättring och
upphörde icke med sina mordgärningar
och trolldomskonster, sin otukt och
sitt tjuven.
10 Kapitlet.
Ängeln med den öppna hohrullen.
De sju tordönen.
Och jag såg en annan väldig ängel
komma ned från himmelen. Han
var klädd i en sky och hade
regnbågen över sitt huvud, och hans
ansikte var såsom solen, och hans ben
voro såsom eldpelare;
Upp. 1: 16. 4: 3. 5: 2.
2 och i sin hand hade han en
öppen liten bokrulle. Och han satte
sin högra fot på havet och sin vänstra
på jorden.
3 Och han ropade med hög röst,
såsom när ett lejon ryter. Och när
han hade ropat, läto de sju
tordönen höra sina röster.
4 Och sedan de sju tordönen hade
talat, tänkte jag skriva, men jag fick
då höra en röst från himmelen säga:
"Göm såsom under insegel, vad de
sju tordönen hava talat, och skriv
icke upp det." Dan. 12: 4, 9.
5 Och ängeln, som jag såg stå på
havet och på jorden, lyfte sin högra
hand upp mot himmelen Dan. 12:7.
6 och svor vid honom, som lever
i evigheternas evigheter, vid honom
som har sRapat himmelen och vad
däri är, och jorden och vad därpå
är, och havet och vad däri är, och
sade: "Ingen tid skall mer givas,
1 Mos. 14: 19, 22.
7 utan i de dagar, då den sjunde
ängelns röst höres, när det sker, att
han stöter i sin basun, då är Guds
hemliga rådslut fullbordat, i enlighet
med det glada budskap, som han
har förkunnat för sina tjänare
profeterna."
Am. 3: 7. Apg. 3: 21. Upp. 11: 15. 17:17.
8 Och den röst, som jag hade hört
från himmelen, hörde jag nu åter
tala till mig; den sade: "Gå och tag
den öppna bokrulle, som ängeln har
i sin hand, han som står på havet
och på jorden."
9 Då gick jag bort till ängeln och
bad honom, att han skulle giva mig
bokrullen. Och han sade till mig:
"Tag den, och ät upp den; den skall
vålla dig bitter plåga i din buk, men
i din mun skall den vara söt såsom
honung." Hes. 2: 8 f. 3: 1 f.
10 Då tog jag bokrullen ur ängelns
hand och åt upp den; och den var
i min mun söt såsom honung, men
när jag hade ätit upp den, kände
jag bitter plåga i min buk.
11 Och mig blev sagt: "Du måste
än ytterligare profetera om många
folk och folkslag och tungomål och
konungar/ jer. i: 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
