Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes’ uppenbarelse - 16 Kapitlet - 17 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 16:17-17:12. Johannes’ uppenbarelse.
410
17 Och den sjunde göt ut sin skål
i luften. Då gick en stark röst ut
ifrån tronen i templet och sade: "Det
är gjort." Upp. 21: 6.
18 Och nu kommo ljungeldar och
dunder och tordön, och det blev en
stor jordbävning, en jordbävning så
våldsam och så stor, att dess like
icke hade förekommit, alltsedan
människor blevo till på jorden.
Upp. 6: 12. 8: 5. 11: 13, 19.
19 Och den stora staden rämnade
sönder i tre delar, och folkens
städer störtade samman; och Gud kom
ihåg det stora Babylon, så att han
räckte det kalken med sin stränga
vredes vin. jes. 51: 22. jer. 25: 15.
Upp. 14: 8, 10. 17: 18. 18: 5.
20 Och alla öar flydde, och inga
berg funnos mer. upp. 6: 14.
21 Och stora hagel, centnertunga,
föllo ned från himmelen på
människorna; och människorna hädade
Gud för den plåga, som haglen
vållade, ty den plågan var mycket stor.
2 Mos. 9: 23 f. Jos. 10: 11.
17 Kapitlet.
Skökan på vilddjuret Lammets seger.
Och en av de sju änglarna med de
sju skålarna kom och talade till
mig och sade: "Kom hit, så skall
jag visa dig, huru den stora skökan
får sin dom, hon som tronar vid
Stora Vatten, Jer. 51: 13. Nah. 3: 4.
2 hon som jordens konungar hava
bedrivit otukt med, och av vilkens
otukts vin jordens inbyggare hava
druckit sig druckna."
Jer. 51: 7. Upp. 14: 8. 18: 3, 9.
3 Sedan förde han mig i anden
bort till en öken. Där såg jag en
kvinna, som satt på ett
scharlakansrött vilddjur, fulltecknat med hädiska
namn; och det hade sju huvuden
och tio horn. upp. 13: i.
4 Och kvinnan var klädd i purpur
och scharlakan och glänste av guld
och ädla stenar och pärlor; och i
sin hand hade hon en gyllene kalk,
full av styggelser och av hennes
otukts orenlighet. upp. 18: 16.
5 Och på hennes panna var
skrivet ett namn med hemlig betydelse:
"Det stora Babylon, hon som är
moder till skökorna och till
styggelserna på jorden."
6 Och jag såg kvinnan vara
drucken av de heligas blod och av Jesu
vittnens blod. Och jag förundrade
mig storligen, när jag såg henne.
Upp. 18: 24.
7 Och ängeln sade till mig:
"Varför förundrar du dig? Jag skall säga
dig hemligheten om kvinnan och om
vilddjuret, som bär henne, och som
har de sju huvudena och de tio
hornen.
8 Vilddjuret, som du har sett, det
har varit och är icke mer; men det
skall stiga upp ur avgrunden, och
det går sedan i fördärvet. Och de
av jordens inbyggare, vilkas namn
icke från världens begynnelse äro
skrivna i livets bok, skola förundra
sig, när de få se vilddjuret, som har
varit och icke mer är men dock skall
komma. - uPp. 13: 3, 8.
9 Här gäller det att äga ett
förstånd med vishet. De sju huvudena
äro sju berg, som kvinnan tronar
på. De äro ock sju konungar;
Upp. 13: 18.
10 fem av dem hava fallit, en är,
och den återstående har ännu icke
kommit, och när han kommer, skall
han bliva kvar en liten tid.
11 Och vilddjuret, som har varit
och icke mer är, det är självt den
åttonde och dock en av de sju, och
det går i fördärvet. upp. 19: 20.
12 Och de tio horn, som du har
sett, de äro tio konungar, som ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
