Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes’ uppenbarelse - 18 Kapitlet - 19 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 18:10-19:1. Johannes" uppenbarelse.
412
10 De skola stå långt ifrån, av
förfäran över hennes pina, och skola
säga: 5Ve, ve dig, Babylon, du stora
stad, du starka stad! Plötsligt har
nu din dom kommit/ jes. 21: 9.
11 Och köpmännen på jorden gråta
och sörja över henne, då nu ingen
mer köper de varor, som de frakta:
Hes. 27-. 36.
12 guld och silver, ädla stenar och
pärlor, fint linne och purpur, siden
och scharlakan, allt slags välluktande
trä, alla slags arbeten av elfenben
och dyrbaraste trä, av koppar och
järn och marmor, Hes. 27: 5 f.
13 därtill kanel och kostbar salva,
rökverk, smörjelse och välluktande
harts, vin och olja, fint mjöl och
vete, fäkreatur och får, hästar och
vagnar, livegna och trälar.
14 de frukter, som din själ hade
begär till, hava försvunnit ifrån dig:
allt vad kräsligt och präktigt du hade
har gått förlorat för dig och skall
aldrig mer bliva funnet.
15 De som handlade med sådant,
de som skaffade sig rikedom genom
henne, de skola stå långt ifrån, av
förfäran över hennes pina; de skola
gråta och sörja
16 och skola säga: ’Ve, ve dig,
du stora stad, du som var klädd
i fint linne och purpur och
scharlakan, du som glänste av guld och
ädla stenar och pärlor! upp. 17: 4.
17 I ett ögonblick har nu denna
stora rikedom blivit förödd.’
Och alla skeppare och alla
kust-farare och sjömän och alla andra,
som hava sitt arbete på havet, stå
långt ifrån; Hes. 27: 28 f.
18 och när de se röken av
hennes brand, ropa de och säga: ’Var
fanns den stora stadens like?’
19 Och de strö stoft på sina
huvuden och ropa under gråt och sorg
och säga: ’Ve, ve dig, du stora stad,
genom vars skatter alla de därinne,
som hade skepp på havet, blevo rika!
I ett ögonblick har den nu blivit
förödd’.
20 Gläd dig över, vad som har
vederfarits henne, du himmel och I
helige och I apostlar och profeter,
då nu Gud har hållit dom över henne
och utkrävt vedergällning för eder!"
Jes. 44: 23. 49: 13. Jer. 51: 48 f.
Upp. 19: 1 f.
21 Och en väldig ängel tog upp en
sten, lik en stor kvarnsten, och
kastade den i havet och sade: "Så skall
Babylon, den stora staden, med fart
störtas ned och aldrig mera bliva
funnen. Jer. 51: 62 f. Hes. 26: 21.
22 Av harpospelare och sångare,
av flöjtblåsare och basunblåsare skall
aldrig mer något ljud bliva hört i
dig; aldrig mer skall någon
konst-förfaren man av något slags yrke
finnas i dig;
Jes. 24: 8 f. Jer. 25: 10. Hes. 26: 13.
23 bullret av en kvarn skall aldrig
mer höras i dig; en lampas sken
skall aldrig mer lysa i dig; rop för
brudgum och brud skall aldrig mer
höras i dig - du vars köpmän voro
stormän på jorden,
Jes. 23: 8. 47: 9. Jer. 16: 9.
24 du genom vars trolldom alla folk
blevo förvillade, och i vilken man
såg profeters och heliga mäns blod,
ja, alla de människors blod, som
hade blivit slaktade på jorden."
Matt. 23: 35 f. Upp. 6: 10. 16: 6. 17: 6.
19 Kapitlet.
Himlaskaran lovar Gud vid Babylons fall och
vid Lammets bröllop. Kristus strider mot
vilddjuret.
Sedan hörde jag likasom starka
röster av en stor skara i
him-melen, som sade: "Halleluja!
Frälsningen och äran och makten tillhöra
vår Gud. upp. 7: 10. ii: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
