- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
6

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 1: 7—10.

Pauli bref till romarena.

namn, som man skrifver till, och först i
slutet sitt eget namn. Se anm. till Ap. G.
23: 26.

** Jemför Kol. 3: 12. Såsom troende
på Kristus äro de Guds älsklingar.

Jemför 1 Kor. 1: 2. Ap. G. 9: 13,
32, 41, 1 Kor. 6: 1 m. fl. De troende
äro heliga på grund af den kallelse,
hvar-med Gud har kallat dem ur verlden till
Kristus. I detta sammanhang betecknar
ordet helig icke den kristna församlingens
inre personliga helighet utan hennes
ställning såsom ett åt Gud invigdt folk, ett
Guds egendomsfolk. I samma mening
kallades det gammaltestamentliga Israel ett
heligt folk, fastän Gud ofta måste klaga
öfver dess synder. För att förstå denna
betydelse i ordet helig må man jemföra
sådana ställen, der äfven opersonliga ting
kallas heliga, såsom när det talas om den
heliga staden Jerusalem (Matt. 4: 5, 27;
53), det heliga rummet (Matt, 24: lö),
helig mark (Ap. G. 7: 33) o. s. v.

t Med nåd menas här likasom i v. 5
Guds frälsande nåd utan inskränkning.

tt d. ä. välfärd, frälsning, allt godt,
som har sin grund i nåden. Se anm. till
Mark. 5: 34.

8. Först* tackar jag min Gud,
genom Jesus Kristus,** för eder
alla, att eder tro förkunnas i hela
verlden. f

1 Kor. 1: 4. 1 Tess. 1: 2.

* Då Paulus här säger: först, så
väntar man att längre fram få se honom säga:
vidare eller för det and/ra. Men under
det fortsatta skrifvandet har han förgätit
det. Dylika oegentligheter äro ej ovanliga

1 hans bref.

** Att Paulus tackar Gud genom
Jesus Kristus, betyder, att han tackar för
något, som har kommit till stånd genom
Jesus Kristus. Jemför kap. 7: 2 5, Kol.
3: 17. Då Kristus är den, genom hvilken
Gud bevisar menniskan sin nåd, så är han
ock den, genom hvilken menniskan
upp-väckes till tacksamhet emot Gud. Jemför

2 Kor. 9: 11, Luk. 17: 15 f.

t Detta kan beteckna, att den kristna
församlingen i Rom var så framstående i
tron, att hon derför utgjorde ett allmänt
samtalsämne bland troende på alla andra
ställen i verlden. Emellertid möter denna
uppfattning flere svårigheter. Apostelens
ord böra derför fattas så, att det
öfver-allt i verlden genom de troende
förkunnades, att det ock fans en kristen försam-

ling i sjelfva den stora verldshufvudstaden
Rom. Då detta var af utomordentligt stor
betydelse för den kristna missionen i
verlden, så måste det ju mana Paulus till tack
och lof. — Om uttrycket »hela verlden»
se för öfrigt anm. till Matt. 10: 22, Joh.
3: 32.

9. Ty* Gud, som jag i min
ande** dyrkar*** uti hans sons
evangelium, f är mitt vittne, ff
huru oaflåtligt jag påminner om

eder,ttt

Ef. 1: 15 f. Fil. 1: s f., 8 f.

♦ Den tacksamhet, som Paulus erfor,
när han hörde, huru den romerska
församlingens tro öfver allt förkunnades, berodde
på det lifliga intresse, som han hade för
denna församling.

** Hela apostelens inre andliga lif var
en gudsdyrkan i bön, tacksägelse och
tillbedjan.

*** Samma ord här som i Matt. 4: 10,
Luk. 1: 74, 2: 37, Ap. G. 7: 7 m. fl. st.

f d. v. s. evangelium om hans son. Se
anm. till Mark. 1: 1. Evangelium var
det verksamhetsområde, inom hvilket
apostelens inre lif rörde sig i ständig
gudsdyrkan. På samma sätt kan hvarje
troende lärare säga: »Jag dyrkar Gud i min
ande i lärareembetet», d. v. s. inom
läro-embetet, som är min kallelse, rör sig
mitt inre lif i bön, tacksägelse och
tillbedjan. Ja, så kan den troende inom hvarje
verksamhetsområde dyrka Gud i sin ande.
— Att Paulus åberopar Gud såsom vittne,
det sker icke för att förebygga någon
misstro, utan derför att han i sin ifver
känner ett inre behof att göra sin
försäkran så kraftig som möjligt.

ff Märk, huru apostelen icke räknat
det såsom förbjuden edgång att taga Gud
till vittne på sitt tal. Jemför 2 Kor. 1:
23, 11: 31, Fil. 1: 8. Detta ställe är
derför af synnerlig vigt för edsfrågan.

fff Ordagrant: gör påminnelse om eder,
d. v. s. talar om eder (nämligen med Gud
i mina böner).

10. alltid i mina böner
bedjande, att jag dock ändtligen en
gång må i Guds vilja* lyckas att
få komma till eder.

Ef. 1: 16.

• d. v. s. på grund af Guds vilja.
Apostelens uttryck kan ock betyda: inom Guds
vilja, d. v. s. utan att jag behöfver
öfver-träda Guds vilja.

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free