Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 6: 3 — 5.
Pauli bref till romarona.
samma sätt som nya testameutet. Se anm.
till Joh. 3: 5, Mark. 1: 4. — Att döpas
till Kristus är att döpas till gemenskap
med Kristus, till att tillhöra honom. 1
och med det att juden eller hedningen
döptes, lemnade han judendomen eller
hedendomen och öfvergich till Kristus.
Genom evangelii predikan kunde juden blifva
en på Jesus troende jude och hedningen en
på Jesus troende hedning; genom dopet
öfvergick han till Kristus. — Att döpas till
Kristi död är att döpas till gemenskap med
hans död. Kristus och hans död betraktas
såsom det, som man genom dopet flyttas
öfver till. Denna flyttning har nu skett
med oss, säger Paulus, och huru skulle
vi då lefva i det, som vi en gång dött
ifrån?
4. Alltså liafva vi blifvit
sam-manbegrafna med honom genom
dopet till döden, ^ på det att,
såsom Kristus har blifvit uppväckt
från de döda genom faderns
herr-lighet,** så må äfven vi vandra
i lifs nyhet, t
Kol. 2: 12.
* Orden: dopet till döden höra
tillsammans. Paulus vill säga: Genom detta dop,
hvarigenom vi hafva dött från synden,
hafva vi blifvit sammanbegrafna med
Kristus. Uttrycket: sammanbegrafna med
Kristus, säger i sak ingenting annat än
uttrycket: döda med Kristus. Men Paulus
begagnar här det förra uttrycket för att
lifligare framhålla motsatsen till det nya
lifvet såsom en på dopet följande
uppståndelse. Motsatsen mot att dö är att
göras lefvande, motsatsen mot att begrafvas
är att uppstå. Jemför Kol. 2: 12, der
Paulus efter hegrafning genom dopet låter
följa uppståndelse genom tron. —
Huruvida Paulus, då han begagnat bilden af en
begrafning, tänkt på dopets form, så att
han uti nedsänkningen i vattnet sett
likasom en begrafning, i upptagningen ur
vattnet en uppståndelse, det är mycket
tvifvel-aktigt. I v. 6 framställer han dopet såsom
en korsfästelse med Kristus, hvilket ju icke
innebär, att i dopets form finnes något, som
liknar korsfästelse. Att i hvad fall som
helst denna dopets yttre likhet med en
begrafning icke hade någon för dopet
väsentlig betydelse, synes deraf, att det
kristna dopet fans till före Kristi död och
’begrafning och således icke kunde till sitt
väsen vara någon afbildning af denna. Ty
huru skulle någon i dopet kunna se en
begrafning med Kristus, innan Kristus sjelf
var död och begrafven? Dopets väsen var
rening från synd genom menniskans
öfver-gång till Kristus (Ef. 5: 25). Denna
rening framställer apostelen i sammanhang
med Kristi död bildligt såsom en
korsfästelse, död och begrafning med Kristus
från synden.
** genom Guds majestät. I Kristi
uppväckelse framträder Guds majestät på ett
utomordentligt sätt.
t d. v. s. uti ett i alla afseenden nytt lif.
5. Tj om vi hafva blifvit
sammanväxta (med honom) genom
hans döds likhet,* så skola vi
ock vara (det) genom hans
uppståndelses (likhet),**
Fil. 3: 10.
Märk, huru Paulus lärer, att genom
dopet, såsom en Kristi döds likhet, en
andlig sammanväxning skett mellan den döpte
och Kristus. Detta förklarar aldra bäst
betydelsen af uttrycket: döpas till Kristus
(v. 3). Somliga bibeltolkare öfversätta: Ty
om vi blifvit sammanväxta med hans döds
likhet o. s. v. De grekiska orden
med-gifva i och för sig äfven en sådan
öfver-sättning. Men deraf blir ingen mening.
Man kan sägas andligen växa tillsammans
med en person men icke med hans död,
än mindre med hans döds likhet. Med
Kristi döds likhet menas, att likasom Kristus
i sin korsfästelse lekamligen dött från
synden (se v. 10), så har den döpte genom
dopet i andlig mening dött från synden.
Der är alltså icke samma död men en
döds likhet. Märk för öfrigt, att Paulus
icke säger: genom hans begrafnings likhet,
hvilket dock hade legat närmast till hands,
om han hade tänkt på dopets form såsom
afbildande en begrafning.
** genom att hädanefter i likhet med
honom lefva för Gud (v. 10). Kristus
stod lekamligen upp för att lefva för Gud.
Den döptes andliga uppståndelse är en
uppståndelse till att lefva för Gud i ett
nytt lif. Der är således icke samma
uppståndelse men en uppståndelses likhet, och
äfven i denna ligger en sammanväxning
med Kristus. Märk för öfrigt, huru
Paulus här framställer döden från synden
såsom något, som har skett i dopet, lifvet
för Gud deremot såsom något, som skall
följa af dopet. Sådana uttryck som att
»dagligen dö från synden» o. d. äro
alldeles främmande för nya testamentet. Att
dö från synden är i Pauli språkbruk,
likasom Kristi död, något som en gång sker.
– 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
