Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 8 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kcap. 7: 2 2—2 5.
Pauli bref till romarena.
12. Allts å är o vi således, (mina)
bröder, icke gäldenärer åt köttet,
för att lefva efter kött.*
Rom. 6: 18.
* Märk, huru apostelen äfven hSr
förutsätter tillvaron af ett syndigt kött hos
de troende. De troende Jiafva kött men
de lefva ide efter detta kött.
13. Ty om I lefven efter kött,
så skolen I dö,* men om I
döden kroppens gerningar,** med
ande,f så skolen I lefva. ff
Kol. 3: 6 f.
• den eviga döden.
** Apostelen säger kroppens gerningar
(i st. f. köttets gerningar), emedan det är
genom kroppen och dess lemmar, som
köttet (d. v. s. den medfödda syndiga
naturen) söker göra sig gällande samt bringa
sina lustar till utförande i verk och
ger-ning (kap. 7: 2 3). Alla menniskans
handlingar ske genom kroppen, både de goda
och de onda (2 Kor. 5: lo). Men
sammanhanget visar, att Paulus här menar
endast de senare. För Öfrigt må märkas,
att det ord, som vi öfversatt med
»gerningar» (jtpd^etq)^ betecknar gerningarna icke
blott såsom yttre handlingar utan såsom
något, som man bedrifver, som man
»praktiserar», som man sysselsätter sig med och
sträfvar efter att genomföra. Se Luk. 23:
51, Ap. G. 19: 18, Kol. 3: 9, der samma
ord står. Gerningarna, betraktade såsom
yttre verk, uttryckas i grundspråket med
ett annat ord (epya). Att döda kroppens
gerningar är att icke låta dem komma till
utförande.
t genom Guds ande.
ff vinna det eviga lifvet.
14. Tj* så många som
drif-vas af Guds ande,** dessa äro
Guds barn.f
i * Att de, som döda köttets gerningar
genom ande, skola lefva, bevisar Paulus
nu i v. 14—17.
** d. v. s. som i sitt inre och yttre lif
låta sig bestämmas af Guds ande. Se
Gal. 5: 18 och jemför 2 Tim. 3: 6.
f Ordagrant: Guds söner. Om uttrycket
Guds barn se anm. till Luk. 20: 36. Om
någon drifves af Guds ande, så bevisar
detta, att han är Guds barn genom tron.
Ty först när någon blifvit Guds barn, får
han Guds ande (Gal. 4: g), annars icke.
15. Ty I hafven icke fått
träl-doms ande* åter till fruktan,**
utan I hafven fått barnaskaps
ande,*** i hvilkenf vi ropa.ff
Abba, fader I tf t
2 Tim. 1: 7.
* Träldoms ande är en sådan ande, som
tillhör och är utmärkande för träldomens
tillstånd.
** Verkan af träldomsanden är, att man
är rädd för Gud. Denna rädsla var
utmärkande för deras förra tillstånd, innan
de blefvo troende. Men den ande, som de
nu hade fått, var icke en ande, som
verkade rädsla igen.
*** Barnaskaps ande är en sådan ande,
som tillhör och är utmärkande för
barna-skapets tillstånd. Denna ande är Guds
ande. — Det ord, som vi här öfversatt
med »barnaskap», betecknar egentligen den
handling, hvarigenom någon blir upptagen
(adopterad) till barn, sedan ock det
tillstånd, hvari man genom sådan upptagning
blir försatt. Hvad Paulus sålunda kallar
upptagning till harn (se utom här v. 23,
kap. 9: 4, Gal. 4: 5, Ef. 1: e), det kallar
Johannes födelse af Gud (se 1 Joh. 3:
9, 4: 7, 5: i, 4, 18).
f Denna ande är likasom det element,
hvari den troendes inre lif rör sig.
Jemför v. 9, kap. 9: i, 1 Kor. 12: 3, Ef. 2: 18.
ff Uttrycket ropa betecknar å^iifriga
bedjandet. När man blir ifrig, blir man
högljudd.
fff Ordet ahha är ett hebreiskt ord,
som betyder fader. Äfven de grekiskt
talande kristna plägade i sina böner tilltala
Gud med ordet aliba. Men då detta för
dem var ett främmande ord, så tillade de
på sitt eget tungomål ordet fader. Se
derom anm. till Mark. 14: 3 6.
16. Anden sjelf vittnar
tillsammans med vår ande,* att vi
äro Guds barn.
2 Kor. 1: 22, 5: 5. Ef. 1: 13. 4: 30.
* Märk, huru apostelen skiljer mellan
de troendes egen ande och Guds ande,
som de fått. Jemför v. 26, kap. 1: 9, 9:1.
Menniskans ande är, så att säga,
anknytningspunkten för Guds andes inneboende
och verksamhet i henne. Den troendei
ande vittnar, d. v. s. den troende är i sin
egen ande medveten derom, att han är
Guds barn, alldenstund han vet, att han
tror på Jesus. Men jemte detta sin egen
andes vittnesbörd har han Guds andes
vittnesbörd, som bekräftar detsamma. Och
— 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
